Vid ett SNS-seminarium nyligen presenterade Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi, sin rapport om utfallet av olika utbildningsformer under pandemin.
– Det var förvånande att kvinnliga studenter med höginkomstföräldar fick bättre betyg vid hybridundervisning, sa Adrian Mehic.
Bättre nätverk
Men han påpekade att det finns en förklaring.
– Just den här gruppen, kvinnor med rika föräldrar, hade bättre nätverk än andra. De hade en bättre förmåga till social interaktion vid hybridundervisning. Och det är väl belagt att man lär sig bättre tillsammans med andra.
Adrian Mehic menade att resultatet ger implikationer att hybrid- och distansundervisning stärker vissa individer och inte andra.
– Om det blir så att undervisningen vid universiteten missgynnar eller gynnar vissa grupper av studenter med olika socioekonomisk bakgrund kommer ojämlikheten i samhället att öka, sa han.
Planerat och oplanerat
Moderatorn Anna Norén undrade: Hur generaliserbara är resultaten?
– Det är en viktig rapport. Men skillnaden mellan att välja en distansutbildning och att tvingas gå en distansutbildning går inte att överskatta. Vi ska också komma ihåg att vid planerad distansutbildning har lärarna gått kurser och har kanske jobbat med distansundervisning i 10–20 år. Men under pandemin hade vi en situation där en del lärare aldrig ens tänkt tanken att göra något på distans och som trodde att distansundervisning inte var bra, sa Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet, som deltog i panelen.
Jannie Jeppesen, vd för Swedish EdTech Industry, höll med och underströk att det socioekonomiska perspektivet i rapporten är en ögonöppnare.
Skillnad i social interaktion
Paneldeltagarna menade att det är stor skillnad i social interaktion mellan studenter vid campusundervisning och vid olika former av digital undervisning.
– Den sociala interaktionen får man gratis i den fysiska campusundervisningen men man måste designa, planera och skapa den i distansutbildningen. Därför är det otroligt viktigt att högskolepedagogiken också börjar inkludera den kunskapen, sa Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Hon lade till:
– Vi måste hitta lösningen tillsammans, min vision är att vi börjar tänka på samarbete inom utbildning på samma sätt som vi gör inom forskningen. I utbildningen låser vi faktiskt in oss i våra lärandeplattformar. Vi låser in vårt material, vi låser in studenterna i stället för att öppna upp och dela med oss.
Vill ha nätuniversitet
Diskussionen mynnade ut i att både röster i publiken och panelen efterlyste ett nytt nätuniversitet.
– Vi behöver ett centrum för flexibelt lärande för att sprida kunskaper hur man undervisar online, sa Jannie Jeppesen.
