Omställningsstudiestödet träder i kraft 1 oktober och första ansökningsomgången är redan inför vårterminen 2023. Lärosätena ska se över sitt utbildningsutbud och rapportera till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och regeringen 30 november i år.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) och omställningsorganisationerna på arbetsmarknaden, som Trygghetsstiftelsen, beslutar om individen får stödet.
Politisk fråga
UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm säger att det ytterst är en politisk fråga om reformen innebär att högskolan ska växa i framtiden.
– Antingen blir högskolan större för att den tar på sig ett nytt uppdrag, eller omfördelar man de resurser som finns för att tillgodose även studenter med omställningsstudiestöd. Just nu är det fråga om att ställa om det samlade utbudet så att man når också den gruppen, säger Anders Söderholm.
Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) generalsekreterare Marita Hilliges poängterar att det är mycket oklart hur omställningsstudiestödet kommer att utvecklas. Potentiellt kan det öka på volymen studenter rejält.
– Blir efterfrågan stor och om man får undanträngningseffekter är det en fråga för regeringen att ta tag i, säger Marita Hilliges.
Magnus Bergenholtz, controller vid Högskolan i Borås påpekar att högskolan redan fyller sitt takbelopp.
– Så vi har ju inte några ekonomiska incitament att jobba med omställningsstudiestödet. Men det finns en bred politisk förankring, och förväntan på lärosätena, att vi ska svara upp mot den här reformen.
Nya möjligheter
Han menar att reformen kan ge nya möjligheter för kurser på avancerad nivå.
– Sedan studieavgifter för internationella studenter infördes har det varit svårt att fylla vissa av kurserna på avancerad nivå. Kanske kan omställningsstudiestödet ge möjlighet att fylla upp de kurserna, säger Magnus Bergenholtz.
Umeå universitets rektor Hans Adolfsson anser att det finns ett drag av moment 22 kring reformen.
– Förväntningarna är väldigt uppskruvade på att vi från lärosätena ska leverera. Men vad är det vi ska leverera?
Han framhåller att SUHF kommer att ha dialog med omställningsorganisationerna eftersom de ska fånga upp de personer som vill studera med omställningsstudiestöd.
– Vi vet ju inte vilken volym det kommer att handla om, vilka personer som vill ta del av möjligheterna och vilka utbildningar de vill gå. Jag tror att mycket kommer att hamna på yrkeshögskolan men naturligtvis också en del på högskolan.
Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning vid Göteborgs universitet, tycker att omställningsstudiestödet är ett bra initiativ och en viktig reform. Men han har identifierat minst fyra utmaningar för lärosätena.
– Den första är ekonomin, vi förväntas utveckla ett kursutbud inom befintliga ekonomiska ramar. Vi på GU överproducerar redan och det innebär att vi måste prioritera bort andra utbildningar. Om det skulle komma extra pengar är signalerna från verksamheten att det krävs långsiktiga medel för stabila planeringsförutsättningar.
Målgruppen en utmaning
Den andra utmaningen är målgruppen.
– Vilka är de nya grupperna av studenter, och vad kommer de att efterfråga? Vi vet inte heller hur stor efterfrågan blir.
Den tredje utmaningen är att hitta former för dialog med andra aktörer.
– Vilka utbildningar kommer omställningsorganisationerna att efterfråga? Och vilka uppdragsutbildningar kommer de att vilja köpa? Också här krävs det långsiktighet.
Den fjärde utmaningen som Pauli Kortteinen identifierar är bristen på form för uppföljning.
– Hur ska vi kunna följa upp effekterna av omställningsstudiestödet? Jag har inte sett något förslag på hur man ska lösa uppföljningen, säger Pauli Kortteinen.
Pengar måste följa med
Att det inte verkar följa med några pengar till lärosätena för att utöka och ändra utbildningsutbudet bekymrar SULF:s samhällspolitiska chef Karin Åmossa.
– Det är viktigt är att regeringen förstår att den måste tillföra medel till lärosätena. Man kan inte bara beställa mer och inte tillföra några pengar och tro att man kan ha kvar den nuvarande verksamheten plus det nya. Regeringen måste utöka takbeloppen, säger Karin Åmossa.
Systemet planeras att vara fullt utbyggt år 2026. Då beräknas omkring 44 000 personer per år att kunna beviljas det nya stödet.
