Jason Murphys yngsta dotter ville inte att pappa skulle åka. Det var strax efter krigsutbrottet i Ukraina, som hon såg om på tv varje dag.
– Hon är tio år, var rädd och grät och inte ett dugg nöjd. Jag fick förklara att det är så här vi i vår familj kan välja att hjälpa till, säger Jason Murphy.
Före detta marinkårssoldat
Att han var en av de fyra sjuksköterskor som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, valde beror på hans bakgrund som marinkårssoldat i USA och forskare inom katastrofmedicin, tror han.
Jason Murphy föddes i San Diego och spenderade fyra år i marinkåren, specialiserad på antiterrorism. Där väcktes utlandsintresset.
Planen var att bli polis men efter att ha träffat en svensk kvinna på Kreta blev det sjuksköterska.
– Vi bestämde oss för att flytta till Sverige, och polisutbildningen kan man inte bara ta med sig och börja jobba med här. Dessutom är det internationella arbetet begränsat.
På senaste uppdraget hade han och de andra i uppgift att bedöma Polens sjukvårdsförmåga, ge medicinskt stöd samt utbilda lokalt.
– Vår bedömning var att Polen hade en god förmåga att ta emot ett stort antal patienter på kort tid, men att en del tekniska möjligheter saknas.
Tränar för lite
Jason Murphy är lektor vid Röda Korsets högskola och forskar inom katastrofmedicin. Han studerar svenska sjukvårdens förmåga till att just omhänderta många samtidigt.
– På lednings- och sjukhusnivå är beredskapen adekvat. Samtidigt har man svårt att vara proaktiva. Främst beroende på att det tränas för lite, vilket har blivit ännu mer eftersatt under pandemin.
Nästa gång han åker på internationellt uppdrag – det finns förfrågningar – ska familjen få längre betänketid. Han har två äldre döttrar också.
