Lisa Salmonsson, doktor i sociologi vid Örebro universitet, blev inspirerad av juristernas upprop mot sexuella trakasserier, #medvilkenrätt. Hon talade med vänner, alla var överens om att någon borde göra något liknande inom akademin.
– Jag satt här i Örebro och tänkte att det kanske är jag som ska göra det. Jag har en fast tjänst och befinner mig i en trygg miljö, jag kände att jag hade ett ansvar, säger hon.
Lisa Salmonsson fick hjälp av kollegor att starta och sprida en hemlig Facebookgrupp där akademiker delade med sig av sina erfarenheter. Snart gick de ihop med andra som startat liknande initiativ. På bara någon vecka var gruppen uppe i över 9 000 medlemmar och fick stängas för att säkerställa sekretessen för de som utsatts. Hon förvånades också över hur grova övergreppen var.
– Det var många berättelser om våld och övergrepp. Jag hade nog förväntat mig att det skulle vara mer sexism och härskartekniker i allmänhet.
Själv har Lisa Salmonsson inte varit utsatt för sexuella trakasserier, men berättelserna från kollegor inom akademin har alltid varit närvarande. I namninsamlingen samlades kvinnor i alla åldrar från hela landet, från olika discipliner och positioner.
I dag är känslorna delade. Hon känner stolthet och förtröstan, artikeln med uppropet i Svenska dagbladet fick stor uppmärksamhet och spridning. Både rektorer och ansvarig minister har plockat upp frågan. Samtidigt, påpekar Lisa Salmonsson, har frågan lyfts i rapporter och utredningar sedan 1990-talet.
– Ibland tänker jag att det kan hjälpa med mer utbildning kring hur vi pratar om de här frågorna. Cheferna inom akademin är ofta akademiker som bara är chef under en viss tid. Jag är inte säker på att kompetensen alltid finns.
