Repliken från KTHs rektor visar på engagemang för breddad rekrytering, men ställer frågor om tolkningsföreträde av data och hur själva begreppet ”breddad rekrytering” ska tolkas.
Enligt repliken från KTHs rektor har studenterna i Kista ”samma bakgrund som de som går på KTH Campus vid Valhallavägen i stan. Det vill säga att det är samma andel av studenterna i Kista som vid Valhallavägen som kommer från så kallade studievana hem där en eller båda föräldrarna är högskoleutbildade.”
Nils Johansson
Forskare, KTH
Detta påstående ställer frågor. För det första pekar KTHs egna utredningar på det motsatta. I två olika campusöversyner står det bland annat att ”KTH:s ortscampus främjar breddad rekrytering” och att ”KTHs ambitioner om breddad rekrytering [är] helt avgörande för verksamheten vid externa campus”.
I ett PM om KTHs flytt från Kista står det även svart på vitt att ”andelen med utländsk bakgrund är högre [på KTH Kista], liksom andelen med föräldrar som saknar längre högskoleutbildning” jämfört med centrala campus på Valhallavägen.
Vem har tolkat datan rätt och äger tolkningsföreträde?
Utredningarna och rektorns slutsatser gällande campus Södertälje är dock samstämmiga i att detta campus ökat tillgängligheten av högre utbildning för grupper från studieovana hem.
För det andra är det viktigt att betona att breddad rekrytering, till skillnad från den syn som kommer till uttryck i repliken, inte bara handlar om föräldrarnas utbildningsbakgrund utan även till exempel om deras etniska bakgrund.
Så de centrala frågorna som väcks vid nedsläckningen av externa campus kvarstår således; är anseende viktigare än mångfald och rättvisa? Och hur ska KTH nu arbeta med breddad rekrytering?
Nils Johansson
Forskare, KTH
