Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Campusnedläggning drabbar breddad rekrytering

Hur ska KTH arbeta för breddad rekrytering när lärosätet lägger ner sina externa campus i Kista och Södertälje? Det undrar Nils Johansson, forskare vid KTH med dess centrala campus som arbetsplats.

15 mars, 2024
Nils Johansson

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Den globala trenden med nedstängning av externa campus har nu slutligen nått Sverige. Det står nu klart att KTH ska överge sitt campus i Södertälje redan nästa år och i Kista år 2026. Det är dags att ”gå från ord till handling” enligt KTH:s rektor Anders Söderholm. Kritiken mot beslutet har bitvis varit hård.

Det ekonomiska grundargumentet är svårt att förstå; hur kan det vara billigare att lämna lokaler med lägre hyror i förorten för lokaler med högre hyror inne i stan? Men centraliseringen av KTH och flytten från ytterförorterna ställer även betydligt svårare frågor.

Högskolelagen ställer från och med år 2005 krav på att högskolor ska främja och bredda rekryteringen. Den mångfald som finns i samhället ska avspeglas i högskolan. Detta innebär att den sociala snedrekryteringen ska minska för att attrahera nya grupper, oberoende av kön, bostadsort eller etnicitet. Personer från studieovana hem eller vårdnadshavare med utländsk bakgrund ska inkluderas. Enligt KTH:s stadgar ska mångfald genomsyra deras verksamhet.

De externa campusen i Kista och Södertälje har varit helt avgörande för KTH:s arbete med att bredda rekryteringen. De externa campusen har nämligen erbjudit en unik plattform för högre utbildning att nå de lokala ungdomarna i dessa områden som av tradition haft en låg andel som läser vidare efter gymnasiet.

”De externa campusen har nämligen erbjudit en unik plattform för högre utbildning att nå de lokala ungdomarna i dessa områden som av tradition haft en låg andel som läser vidare efter gymnasiet.”

I till exempel Kista, där jag själv bor och därför har närmast till hands som exempel, har KTH ökat rekryteringen av de lokala ungdomarna genom att Campus Kista erbjudit till exempel mentorskap, inspirationsdagar och studiebesök för skolungdomar samt utställningar och lokal marknadsföring. De externa campusen har även erbjudit basår, för de som saknat behörighet i de naturvetenskapliga ämnena. De som läst basår har sedan en kvoterad och garanterad plats på ett av KTH:s ingenjörsprogram.

Resultatet av externa campus har varit tydligt. Lokaltidningen Mitt i Kista rapporterade 19 mars 2022 att siffran över gymnasieungdomar i Rinkeby som valde att påbörja en högre utbildning ökade med 60 procent från år 2001 till 2017, från 44,1 procent till 71,3 procent. I Stockholms stad, där betydligt fler visserligen påbörjade gymnasieutbildningen, var ökningen under samma period endast 8 procent, från 56 procent till 60,4 procent. Just tack vare externa campus i Kista och delvis Södertälje har KTH uppvisat bredare rekrytering än till exempel Chalmers.

En central fråga när KTH nu ska centraliseras är hur vi nu ska arbeta för breddad rekrytering.

För till skillnad från KTH:s externa campus som kvarstår i Solna och Flemingsberg, är varken campus Kista eller Södertälje lokaliserade intill stora centralcampus som Karolinska respektive Södertörn. De externa campusen i Kista och Södertälje har således varit avgörande för att skapa relationer mellan det lokala näringslivet och boende i området. Genom att anpassa utbildningen i dessa områden efter de lokala företagens behov har de erbjudits kvalificerad personal med rätt profil.

Ett underliggande problem för externa campus, vilket även är gällande för campus Kista och Södertälje är att deras utbildningsprogram har ett lägre söktryck än huvudcampus. Detta har varit fördelaktigt för de lokala ungdomarnas möjligheter att söka till högre utbildning. Men i en tid där universitetens anseende och prestige blir allt viktigare försämrar det låga söktrycket till externa campus universitetens övergripande konkurrenskraft och varumärke. Högt söktryck anses vara lika med kvalitet och lågt söktryck kan således försämra marknadsföringen av universitetet. Marknadsanpassningen av den högre utbildningen tycks således vara inkompatibel med universitetens strävan mot breddad rekrytering. Men ska anseendet verkligen prioriteras framför åtaganden för rättvisa, jämlikhet och mångfald?

Den internationella forskningen om nedstängningen av externa campus uppmärksammar ofta just de lokala konsekvenserna. Men nedstängningen av externa campus påverkar inte bara ungdomarna och näringslivet i området utan även hur vi förstår själva platsen. KTH:s närvaro är till exempel helt central för hur Kista uppfattas. KTH etablerades i Kista under 1980-talet med en förhoppning att skapa ett svenskt Silicon Valley. Förebilden Silicon Valley växte fram tack vare och kring universitetet Stanford, strax söder om San Fransisco. KTH:s närvaro ansågs därför så central för platsen att KTH:s styrelse initialt utvärderade en flytt av hela KTH till Kista.

Riktigt så omfattande blev inte KTH:s etablering i Kista. Men år 1988 var KTH med att öppna Elektronikcentrum i Kista, det som sedermera kallades för Electrum. Ett gynnsamt innovationsklimat skapades i Kista och företagen stod på kö för att etableras på platsen. Kistas metamorfos fullbordades år 2000 då området rankades som tvåa bland världens företagsparker efter, ja ni vet, Silicon Valley. År 2001 lanserade KTH, tillsammans med Stockholms universitet, IT-universitetet i Kista. Enligt Svenska Dagbladet (27 maj 1999) investerade KTH över en miljard kronor i det som i dag kallas för campus Kista, för att bland annat etablera nya undervisningssalar, ett bibliotek och studentboenden.

Kista var verkligen på frammarsch under början av 2000-talet. Men i dag är det över 20 år sedan KTH lanserade EU:s största it-universitet i Kista, Kista galleria blev Sveriges största inomhuscentrum och Kista Science Tower Sveriges högsta skyskrapa. Flera centrala företag som Polarium, CGI, Microsoft, Proact, Oracle och Apple har flyttat. Precis som den senaste generationens teknikjättar som Spotify, Google, Mojang, King och Klarna föredrar många teknikföretag i dag mer centrala adresser.

Många lokaler står tomma. Men frågan är om inte KTH som myndighet har ett särskilt ansvar? För med KTH:s flytt från Kista dör nämligen inte bara drömmen om ett svenskt Silicon Valley. Framför allt försvinner en av de viktigaste möjlighetsskapande myndigheterna i området.

”Campus Kista och Södertälje har erbjudit vägar för ungdomar i förorten att lyckas i livet som inte bara handlar om att ta sig därifrån. Samtidigt som de serviceinriktade myndigheterna drar sig tillbaka från förorten, ökar den polisiära, ”hårda” närvaron av myndigheter i de utsatta områdena.”

Campus Kista och Södertälje har erbjudit vägar för ungdomar i förorten att lyckas i livet som inte bara handlar om att ta sig därifrån. Samtidigt som de serviceinriktade myndigheterna drar sig tillbaka från förorten, ökar den polisiära, ”hårda” närvaron av myndigheter i de utsatta områdena. Senast bland regeringsförslag är visitationszoner.

Frågan är hur denna förändring kommer påverka hopp, självbild och tillit hos den unga generation som bor i dessa områden?

Nils Johansson
Forskare inom strategiska hållbarhetsstudier, KTH

Nils Johansson

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023