Högtidstalen handlar, bland annat, om regeringars hyllningar av högre utbildning och forskning, som dock inte omsätts i den politiska praktiken.
– Under åren har jag blivit luttrad, men efter den senaste forskningsproppen är jag helt desillusionerad.
I propptexten heter det att man satsar på basanslagen, men som SULF har visat så är det helt enkelt inte sant, eftersom man satsar mer på externfinansiering.
Till bakgårdarna hör alltså lögner i forskningsproppar, men också svårigheter som SULF-medlemmarna tampas med, det klassiskt fackliga problemet med bristande regelefterlevnad när det gäller god arbetsmiljö och rättssäkerhet.
– Det finns en del riktigt dåliga arbetsplatser som är som en djungel där den starkaste överlever och där man måste vara kompis med rätt professor. Frågorna är perenna och SULF:s roll är viktigare än någonsin.
Inte trött på frågorna
Att hon slutar som förbundsdirektör innebär inte att hon är trött på frågorna, hon har aldrig ångrat att hon släppte forskningen för att börja arbeta fackligt på heltid.
Hon kan själv se tillbaka på en akademisk karriär som började vid Stockholms universitet, hon beskriver sin forskarutbildning som ”en utdragen crash course” inom tre områden; härskartekniker, manlig dominans och högskoleregler.
– Jag och andra kvinnliga doktorander såg ju mönster gällande utbildningsbidragen, som tillföll manliga sökande enligt en informell turordning.
När det kom en ny handläggare avslöjades det informella systemet och hon tackar handledaren i förordet till sin doktorsavhandling Könet som läsanvisning; George Eliot och Victoria Benedictsson i det svenska 1880-talet – en receptionsstudie.
Efter Stockholms universitet fick hon en rad tidsbegränsade anställningar vid Högskolan i Gävle där hon också var fackligt aktiv. Första gången hon var fackligt engagerad var dock redan vid 22 års ålder på sin första riktiga arbetsplats, en stor högstadieskola.
Lokal fackordförande på Södertörn
Git Claesson Pipping har en bakgrund i ett icke-akademikerhem där fackligt arbete var något självklart, mamma, morfar och farfar var fackligt aktiva under alla år de var yrkesarbetande.
1998 kom hon till Södertörns högskola, blev medlem i SULF och 1999 ordförande för lokala SULF, hennes uppdrag var att på åtta månader skaffa examenstillstånd för lärarutbildning.
– Södertörn var i ett uppbyggnadsskede och det var stökigt på högskolan, men jag lärde mig massor om examensrättigheter, högskoleförordningen och hur arbetet på en högskola fungerar.
Git Claesson Pipping återkommer till att hon ”tycker om att lära sig saker”, däremot har hon inte givet gillat att plugga, men att det gick hyfsat i alla fall, fram till andra året på Stockholms universitet.
– En åttapoängskurs i grammatik blev en av mina tuffaste utmaningar, å andra sidan har jag närmast dagligen nytta av den kursen.
Sex ministrar
Under tiden på Södertörn blev hon ledamot i SULF:s förbundsstyrelse och 2006 utsågs hon till SULFS förbundsdirektör. Det ingår i jobbet att vara politiskt intresserad liksom att se till att SULF har kontakt med sittande minister för forskning och utbildning. Git Claesson Pipping kan summera till sex ministrar som uppvaktats. När de tillträder får de välkomstblommor från SULF och propåer om möten och frågor som SULF vill diskutera.
Desillusionerad eller inte så kommer hon att sakna kontakten med politiken och givetvis också arbetet med SULF:s frågor.
– När prefekter slutar brukar de säga att det de saknar mest är informationsflödet, vi som är forskare är ju ett slags informationsknarkare.
Och även om hon är helt övertygad om att det var dags att sluta kommer hon att sakna väldigt mycket.
– Samarbetet med SFS är ett exempel, SULF och studenterna har så många gemensamma intressen och inte minst kommer jag att sakna personalen på kansliet, här finns så många hängivna, fantastiska medarbetare. Mina arbetsdagar har innehållit allt och jag har haft högskolevärldens roligaste jobb.
