Eftersom de flesta universitet och högskolor också är myndigheter lyder de under särskilda bestämmelser och begränsningar när det gäller möjligheten att ta emot donationer.
Dessa regler behöver förändras så att det både blir enklare för lärosätena att ta emot donationer, och för donatorer att donera, enligt en rapport från forskningsstiftelsen Entreprenörsskapsforum.
Enklare regler behövs
Rapportförfattaren Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH och Blekinge tekniska högskola, skriver att förenklade regler skulle göra högskolesektorn mer attraktiv att donera till. I rapporten landar han i slutsatsen att hanteringen av donationer bör göras smidigare, vilket skulle kunna ske genom att det blir enklare för lärosätena att bilda och förvalta stiftelser.
”Högskoleanknutna stiftelser förefaller vara det snabbaste och smidigaste sättet för att statliga lärosäten på ett mer effektivt sätt ska kunna hantera donationer samtidigt som inte statens riskexponering ökar”, skriver han.
Ett sätt att förenkla skulle kunna vara att lärosätena får bilda egna stiftelser med inriktning mot olika syften, snarare än att donatorerna själva bildar stiftelser. Som ytterligare alternativ skulle staten kunna bilda egna stiftelser eller överlåta åt andra instanser att göra det, menar Entreprenörsskapsforum.
Nya varianter av stiftelser
I rapporten föreslås olika varianter av stiftelser beroende på vilka individuella förutsättningar som gäller för respektive lärosäte. En variant är så kallad generell gåvomedelsstiftelse, som skulle användas för mindre donationer och gåvor. Här kan lärosätena själv ansvara för hur donationer ska förvaltas och användas. För donationer som riktas till ett visst ändamål föreslås däremot specifika gåvomedelsstiftelser. På så sätt kan man ”minska antalet stiftelser som ska hanteras samtidigt som förutsättningarna för att tillfredsställa givarens önskemål kvarstår”, enligt rapporten.
Vid sidan av detta föreslår Entreprenörsskapsforum externa stiftelser som bildas av andra än lärosätena själva, med förbehållningen att det framgår tydligt att dessa har anknytning till lärosätena och att lärosätena finns representerade i stiftelsens styrelse.
”Ett tydligare och mer transparent regelverk kan förväntas göra det mer attraktivt för donatorer att bidra till lärosätenas finansiering med på sikt positiva effekter för såväl högskolor och universitet som Sverige”, skriver Pontus Braunerhjelm i rapporten.
