Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Professor slår larm: ”Vår arbetsmiljö tål inte mer”

Islands ekonomi har återhämtat sig. Men penningflödet från fjolårets 1,5 miljoner turister når inte universitetet i Reykjavik. Orosmoln hopar sig över de 13 000 studenterna och 1 500 anställda.

14 februari, 2017
Lena Wikström
Kristinn Ingvarsson
I början av januari i år fick Island ny regering. Men i nuläget finns ingenting som talar för bättre fram­tidsutsikter för universitetsvärlden. Läget är dystert, säger Jón Atli Benediktsson, rektor sedan 2015.

300 miljoner isländska kronor (25 miljoner SEK) saknas i driftsbudgeten.
– Det finns inga ytterligare hål att dra åt på svångremmen. Nu är det upp till en ny regering att ta sitt ansvar, säger rektor, professor Jón Atli Benediktsson, när vi träffar honom på hans arbetsplats i november, veckorna efter valet till Altinget.

Politiska stormar
Ljuden från de hårda vindstötarna därute tränger inte igenom de tjocka stenväggarna.
Den drygt 100-åriga byggnaden i nationalromantik har klarat av många oväder. Men hur många politiska stormar tål den egentligen …
– Jag vet inte, svarar Jón Atli Benediktsson som tillträdde som rektor 2015.

Han är luttrad, men inte helt uppgiven. Inte riktigt än, säger han med hänvisning till en rad goda medarbetare som var och en gör allt för att dra sitt strå till stacken. Men visst, det är illa. Riktigt illa …

Universitetsläraren har mött honom som prorektor 2009, 2011 och 2013, och då hört hur universitetet gång på gång dragit åt svångremmen; minskat den lärarledda undervisningen, ökat antalet studenter per kurs (genomsnittligt antal per akademisk lärare är i dag 19), infört anställningsstopp för alla personalgrupper, inte återbesatt vakanser och så vidare.

Finansieringen under nivån före krisen 2008
Fortfarande är universitetets budget 50 procent lägre än genom­snittet i övriga Norden.
– Förra regeringen svek när den för några månader sedan godkände en femårig budget­plan (2017–2021) som inte inkluderar tidigare löften om märkbart ökad finansiering till universitetet. Målet, som vi fram till dess trott oss dela med regeringen, var att student­finansieringen skulle nå OECD:s genomsnitt 2016 och de nordiska ländernas 2020. Vi ligger fortfarande 14 procent under den nivå vi hade när krisen kom 2008, säger Jón Atli Benediktsson.

– Vår arbetsmiljö tål inte mer, säger professor Gisli Már Gislason, före detta ordförande i Professorsförbundet och tongivande internationell glaciärforskare.

Flera av förbundets medlemmar står bakom klättringen på rankningslistan i Times Higher Education, från plats 251–275 (2013) till plats 201–250 (2016), och andraplatsen i Norden i ”citation index”.
– Äldre erfarna forskare har tillgång till utländska forskningspengar, för de yngre finns inte den vägen. Det är obegripligt att den isländska makteliten inte kan eller vill begripa vad ett universitet betyder för ett lands framtid, säger Gisli Már Gislason.

Lena Wikström
Kristinn Ingvarsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023