Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Det saknas statistik för könsfördelning

I förra numret avslöjade Universitetsläraren att tre stora privata forskningsfinansiärer beviljar fler män än kvinnor anslag. Nu har vi granskat ytterligare fem, och flera tar inte fram könsuppdelad statistik.

25 april, 2016
Jennie Aquilonius
Finansiärer använder begreppet ”kvalitet” för att slippa studera könsfördelning.

Tre av de fem ytterligare forsknings­finansiärer som Universitets­läraren granskat tar inte fram könsuppdelad stati­stik inför beslut om anslag.
– Nej, varför ska man göra det? Det är kvaliteten i ansökan som ska utgöra utgångspunkten, säger Tomas Söderberg, ordförande för Torsten Söderbergs stiftelse, som inte tar fram könsuppdelad stati­stik.

Inte heller Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse har sådana siffror.
– Men vi har inte heller tagit fram var de bor, hur gamla de är eller vilken färg de har på håret. Vi beaktar bara vetenskaplig kvalitet, säger ordförande Svante Lindqvist.

Hänvisar till tidsbrist
Torsten Söderbergs stiftelse vill inte ta fram sin statistik för 2015 till Universitetsläraren på grund av tidsbrist. Hedlunds stiftelse lämnar ut hur många kvinnor och män som blivit beviljade samt hur mycket varje kön har fått. Men könsfördelningen bland de 131 sökande hinner stiftelsen inte ta fram.

Universitetslärarens förfrågan tar Ragnar Söderbergs stiftelse fram könsuppdelad statistik för 2015. Men innan materialet lämnas ut vill stiftelsen veta hur det ska framställas. De är ”tveksamma till att medverka under en negativ rubrik/underton”.
Universitetsläraren svarar att vi presenterar det underlag som vi får fram. Ragnar Söderbergs stiftelse bestämmer sig nu för att inte lämna ut statistiken med förklaringen att tidningens frågor är för ytliga. I stället ska finansiären själv ta fram, analysera och publicera könsuppdelad statistik.

Tre stiftelser visar statistik
Capio forskningsstiftelse redovisar könsfördelning för beviljade anslag i sin årsredovisning. 18 kvinnor och 9 män fick anslag 2015. Beviljandegraden tas inte fram.
– Det skulle vi teoretiskt kunna göra. Men det har ingen praktisk betydelse; vi fördelar pengarna efter ansökningarnas kvalitet, säger ordförande Bo Ringertz.
För Universitetsläraren räknar han ut att dubbelt så många kvinnor som män sökt, men beviljandegraden är jämn.

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse, som har en gemensam organisation, tar fram könsuppdelad statistik inför anslagsbeslut. Förra året var beviljandegraden 26 procent högre för män. Stiftelsens styrelse vill inte kommentera utfallet eftersom det ”baseras på rent vetenskapliga bedömningar”.

”Finansiärerna går
inte bara på kvalitet”

Den vanligaste förklaringen till snedfördelning av anslag är att finansiärerna enbart går på kvalitet. Argument som enligt nätverket Vetenskapskvinnan är ”icke vetenskapligt förankrade bortförklaringar”.

Nätverket Vetenskapskvinnan består av kvinnliga forskare och jobbar för att öka jämställdheten inom akademin. Representanterna vill vara anonyma, av rädsla för repressalier. De ger inte mycket för finansiärernas förklaring till ojämställd fördelning av forskningsmedlen: att bedömarna bara tittar på ansökningarnas vetenskapliga kvalitet.
”Om de gjorde det skulle beviljandegraden vara lika hög mellan kvinnor och män, eftersom det inte finns några studier som visar att kvinnor och män skulle ha olika förmåga att bedriva högkvalitativ forskning”, skriver forskarna i nätverket i en mejlintervju med Universitetsläraren.

De menar att det är väl­dokumenterat att både män och kvinnor bedömer mäns meriter och projekt som bättre än kvinnors likvärdiga erfarenheter och ansökningar.
Vetenskapsrådet har till exempel visat att jämställdheten påverkas negativt när informella strukturer och kriterier får inverka på bedömningsprocessen.
”Det blir en positiv selektion av männen. I stället för att kvantitativa och transparenta kriterier används subjektiva och svårkvantifierbara urvalskriterier, kanske ofta omedvetet, vilket indirekt eller direkt gynnar män.”

Svar uteblir
Universitetsläraren har granskat åtta privata forskningsfinansiärer. Hälften av dem tar inte fram beviljandegraden för män och kvinnor när de fattar beslut om anslag. Vetenskapskvinnan har tidigare också frågat efter könsuppdelad statistik utan att få svar från fyra av de sex tillfrågade privata finansiärerna.
”Att svar uteblir eller att könsuppdelad statistik inte tas fram indikerar att finansiärerna inte vill visa att de inte kan genomföra en kvalitetssäkrad selektion och bedömning. Det borde alla som skänker pengar till dessa finansiärer bli varse,” skriver forskarna i mejlet.

Ett annat stort problem är bristen på transparens i hur de personer som ska fatta beslut om anslag tillsätts.
”De sitter på stor makt när det gäller beslut om vilka som får möjlighet att bedriva forskning i Sverige. Män med makt och status inom akademin tenderar att ge pengar till varandra. Titta bara på excellenssatsningarna.”

”Kvinnor sorteras ut systematiskt”
Nätverkets representanter håller med finansiärerna om att fler män söker anslag, men menar att det beror på att kvinnor systematiskt sorteras ut.
”2006 beräknade dåvarande Högskoleverket till exempel att det är dubbelt så svårt för en kvinna att bli professor som för en man.”

Nätverket skriver att upprepade avslag och misstanken om att fördelningen inte sker neutralt kan få kvinnor att sluta söka anslag hos vissa finansiärer.
Vetenskapskvinnan instämmer också i påståendet att fler män är erfarna och välmeriterade forskare. Men menar att det beror på att framgångsrika män lyfter andra män. Det ger fler män chans att delta i statussamarbeten och bli publicerade i välrenommerade tidskrifter.
”Annat än meriter styr ofta vilka som får tjänster och det leder till tysta kulturer med personer i stark beroendeställning till varandra.”

Vill ha transparent urvalssystem
Medlemmarna i Veten­skapskvinnan vill att finansiärerna ställer som villkor att bara forskare från universitet med ett kvalitativt jämställdhetsarbete kan söka anslag hos dem. En annan åtgärd är att låta alla forskare söka direkt, utan förgallring hos universiteten.
Nätverket vill också att politiker ställer krav på att alla som vill finansiera forskning måste ha ett transparent, tydligt, kvalitetssäkrat och genusneutralt urvalssystem. Finansiärerna ska också tvingas redovisa könsupp­delad statistik.
”Det ska ske på ett sätt som gör det möjligt för bidrags­givare att jämföra stiftelser och fonder med varandra, innan de väljer vart de ska skänka pengar.”

Jennie Aquilonius

Läs Universitetslärarens tidigare granskande artiklar om jämställdhet hos privata forskningsfinansiärer:

 

Fler män än kvinnor får forskningsmedel

 

Lärosäten positiva till att kvinnor kvoteras för anslag

 

Två av tre granskade finansiärer saknar strategi för jämställdhet

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023