Arbetsbristen på lärosätena nästan tredubblad

Sammantaget har 1 045 personer inom kategorin undervisande och forskande personal fått lämna sina tjänster till följd av arbetsbrist sedan 2020. Av 35 lärosäten har 27 sagt upp minst en under de sex undersökta åren. Universitetsläraren ställde också frågan till lärosätena om huruvida de planerar att varsla på grund av arbetsbrist även under 2026. Femton lärosäten svarade ja.

Gustaf Floderus räknar med att Uppsala universitet kommer att ligga på ungefär motsvarande nivå av antal uppsägningar på grund av arbetsbrist de kommande åren.
– Man har haft ökade kostnader på lokaler, energikostnaderna ökar och vi får ju en sämre kompensation för de ökningarna, säger han.

Vid Lunds universitet har 196 personer inom kategorin undervisande och forskande personal sagts upp på grund av arbetsbrist sedan 2020. De senaste tre åren har 138 personer fått lämna sina tjänster.
– Vi är ju ett av Sveriges största lärosäten och har många läraranställningar så att vi ligger bland de som säger upp flest på grund av arbetsbrist är inte så konstigt, säger Marie Härstedt, HR-direktör vid Lunds universitet.

Den finansieringsmodell som råder – med en kombination av basanslag från staten och externa bidrag – har betydelse eftersom Lunds universitet har en hög grad tidsbegränsade externa medel, menar hon.
– Sedan om man tittar på hela bilden är vi ju som alla andra drabbade av en ekonomisk situation där verksamheterna behöver vara mycket mer medvetna kring sin ekonomi. Det påverkar absolut, säger Marie Härstedt.

I fjol blev 45 universitetslärare och forskare av med jobbet i Lund. Marie Härstedt spår att det kommer att landa kring en liknande siffra i år såväl som 2027.
– Det är de indikationerna vi har, inte minst kopplat till ekonomiska förutsättningar. Vi får se när året är slut men vi räknar på någonting liknande, säger hon.

Högskolan Väst sade upp två personer i kategorin undervisande och forskande personal på grund av arbetsbrist mellan 2020 och 2024, men under förra året fick 21 universitetslärare och forskare lämna sina tjänster. Enligt HR-chef Bettina Johansson behövde man vända på ett ekonomiskt underskott.
– Det är många lärosäten som har haft en tajt ekonomisk situation och vi hade också det. Så vi behövde få en ekonomi i balans för år 2025 till 2026 helt enkelt, säger hon.

Ökade löne- och driftskostnader i kombination med eftersläpande budgetanslag från staten är – enligt Bettina Johansson – orsaken.
– Uppräkningen av anslaget är inte lika stort som löneökningstakten och de övriga kostnaderna. Då krävs viss effektivisering, säger hon.

Högskolan i Skövde sade upp 17 universitetslärare och forskare förra året. Även i Skövde var den huvudsakliga orsaken en eftersläpning av det statliga budgetanslaget, beskriver Ulrika Dagman, tillförordnad HR-chef vid Högskolan i Skövde.
– Så det är ju medelsbrist vi har och inte arbetsbrist egentligen, säger hon.

Universitetsläraren har pratat med uppsagda personer från flera olika universitet och högskolor. Flera kritiserar arbetsgivarnas sätt att hantera processerna kring uppsägningar på grund av arbetsbrist. Vid några lärosäten har även facket kritiserat hur arbetsgivarna skött processen.

Som Universitetsläraren skrivit om tidigare har SULF stämt Högskolan i Skövde då man anser att lärosätet inte har följt turordningsreglerna och lagen om anställningsskydd, Las. Just nu pågår en central tvisteförhandling med Arbetsgivarverket, där facket anser att fem anställda har blivit uppsagda utan så kallade sakliga skäl,
”Vi tycker att arbetsgivaren frångår lagen (Las reds. anm.) och kollektivavtalet i hur turordningskretsarna har satts samman. Vi tycker också att omplaceringsutredningarna inte är helt tillfredsställande och framför allt att de saknar dokumentation”, sade Angelica Lindlöf, ordförande för Saco-S vid Högskolan i Skövde då.

Universitetsläraren har pratat med flera av dem som sagts upp vid Högskolan i Skövde. Några beskriver känslan av att arbetsgivaren har passat på att säga upp de man ändå har velat göra sig av med, genom att till viss del manipulera turordningskretsarna.

Det stämmer inte, enligt Ulrika Dagman, tillförordnad HR-chef.
– Så går det ju inte till. Det hade inte varit att vara professionell. Jag kan inte svara för deras upplevelse men uppsägning i statlig sektor är en väldigt styrd och kontrollerad process. Och den har vi följt till punkt och pricka, säger hon.

Ulrika Dagman beskriver att tanken från arbetsgivarens sida har varit att försöka göra omställningsprocessen så kort som möjligt och samtidigt korrekt.
– Det har varit viktigt för oss att vi ha lite tempo i det här så att medarbetare inte skulle behöva uppleva den här osäkerheten onödigt länge. Det vill man alltid ha i den här typen av processer eftersom det är en obehaglig situation för många, säger hon.

Även vid Göteborgs universitet pågår en central tvist mellan SULF och Arbetsgivarverket kring uppsägningar på grund av arbetsbrist. Där menar facket att tre personer som sades upp under 2024 blev av med sina tjänster på felaktiga grunder.

Liknande oenighetstvister finns inte vid Högskolan Väst. Vissa av de före detta anställda som Universitetsläraren pratat lyfter dock kritik mot arbetsgivarens sätt att hantera processen. Några menar att arbetsgivaren delvis valt ut vilka som skulle sägas upp på förhand, för att sedan utforma turordningskretsarna efter det. Andra uttrycker att arbetsgivaren helt enkelt gjort misstag i processen, vilket i slutänden medfört att fel personer har fått lämna sina tjänster.

Högskolan Västs HR-chef Bettina Johansson känner igen bilden av att det finns ett visst missnöje kring processen.
– Givetvis är det tråkigt att vi ens hamnar i en övertalighet och att medarbetare får lämna. Men vi jobbar på för att göra processen så bra som möjligt och för att kunna kommunicera det vi kan kommunicera. En rättssäker process har varit en ledstjärna för oss i arbetet. Och det tycker jag att vi har upprätthållit, säger hon.

Hon håller inte med om att man skulle ha gjort misstag i – eller manipulerat med – turordningskretsar. Man har gått igenom vilka arbetsuppgifter som berörs av övertalighet och utifrån det konstruerat turordningskretsarna.
– Där har vi varit väldigt noggranna och tittat utifrån en bedömning av vilka som jobbar med de här arbetsuppgifterna. Sedan tänker jag att när man blir berörd av en övertalighet kan jag förstå att man blir besviken. Men vi har jobbat så arbetsrättsligt säkert som möjligt i den här processen, säger Bettina Johansson.

Varken Högskolan Väst eller Högskolan i Skövde finns bland de femton lärosäten som anger för Universitetsläraren att man planerar för varsel om uppsägningar på grund av arbetsbrist den närmaste tiden.
– Nej, det tror vi inte. Det är ingenting vi pratar om alls, säger Ulrika Dagman, tillförordnad HR-chef i Skövde.

Läs ett längre reportage där några av de uppsagda universitetslärarna berättar om hur det gick till när de förlorade jobbet här.