Chalmers delar upp undervisande och forskande personal

Vid årsskiftet delar Chalmers upp forskande och undervisande personal i olika spår. Syftet är att höja nivån på forskningen och bli ett ledande tekniskt universitet i Europa, enligt ledningen. Men omställningen skapar oro i organisationen.

28 november, 2025
Chalmers inför en ny tjänstestruktur vid årsskiftet. Forskande universitetslektor med möjlighet att bli befordrad till professor är ett spår. Fakultetslärare som i huvudsak undervisar och som inte kan befordras till professor är ett annat.

I somras beslutade Chalmers att införa en ny tjänstestruktur som ska vara genomförd till årsskiftet. Det ena spåret är forskande universitetslektor med möjlighet att bli befordrad till professor, det andra spåret är fakultetslärare som i huvudsak undervisar och som inte kan befordras till professor.

Maria Elmquist, prorektor med ansvar för ledarskap och jämlikhet, säger att den nya tjänstestrukturen är ett led i lärosätets strategi att bli ett ledande tekniskt universitet i Europa.
– Vi är redan väldigt duktiga på utbildning och vi är väldigt duktiga på nyttiggörande och samverkan med omgivande samhälle. Men vad gäller forskning skulle vi kunna höja oss en bit till.

Maria Elmquist

Prorektor, Chalmers

För att stärka forskningen vill Chalmers undvika att forskningsmedlen sprids ut på för många.
– Hela den nya tjänstestrukturen grundar sig i att vi vill ge bättre basfinansiering till våra forskare. Sedan behöver vi också fortsätta arbeta med att leverera riktigt bra undervisning, och för det har vi skapat ett fakultetslärarspår för de som primärt jobbar med undervisning och pedagogisk utveckling. Jag vill tillägga att huvuddelen av undervisningen fortfarande kommer genomföras av lektorer och professorer, säger Maria Elmquist.

Det blir närmast vattentäta skott mellan universitetslektorsspåret och fakultetslärarspåret.
– Jag tror att det är det här som skapar mest oro. Att vi har sagt att man när man har en tjänst så har man den tjänsten, och vill man ha en annan tjänst så behöver man söka den i konkurrens. Vi vill åstadkomma tydlighet, transparens och rättvisa rekryteringar. De negativa konsekvenserna är ju mindre flexibilitet och att man kan uppleva att man blir inboxad.

Fakultetslärare kommer ha 20 procent kompetensutvecklingstid men de kommer inte att kunna söka externa forskningsmedel och på så sätt ”köpa sig fria” från undervisningen.
– Nej, det kommer de inte kunna göra, utan de kommer jobba 80 procent med undervisning eller undervisningsrelaterade uppdrag. Det är för att uppfylla verksamhetens behov av undervisande resurser, men de blir också viktiga för att fortsätta utveckla undervisningen på Chalmers.

Maria Elmquist understryker att inplaceringen i den nya strukturen görs baserat på vilka arbetsuppgifter en person har, och att en dialog förs med varje medarbetare.
– De som föreslås till lärartjänster är personer som primärt jobbar med grundutbildning idag. De personer som både undervisar och är aktiva forskare, och söker medel samt publicerar, kommer fortfarande vara kvar som universitetslektorer med en ambition att på sikt höja nivån på sin forskning.

Tanken är att kraven på forskarna ska höjas successivt.
– Men vi kräver inte att de ska vara världsledande i morgon, utan ambitionen ligger på tio års sikt ungefär. På sikt kommer universitetslektorer på Chalmers vara på motsvarande docentnivå, men vi kommer att ha en övergångsperiod som jag bedömer kanske är fem, sex, sju år då universitetslektorer fortsätter att meritera sig i forskarspåret, säger Maria Elmquist.

Omorganisationen har skapat oro i organisationen. I väntar på besked om inplacering i tjänsteordningen säger en universitetslektor till Universitetsläraren:
– Om jag skulle omplaceras till fakultetslärare skulle det vara förödande för min forskning och min karriär. På kort sikt finns det en risk att de forskningsprojekt som jag medverkar inte kommer att kunna genomföras, säger hen och lägger till:
– Vidare kommer jag aldrig att kunna söka nya anslag för att utöka min forskningstid, vilket i praktiken också gör det svårt att kunna handleda doktorander, och jag kommer aldrig att kunna bli befordrad till professor.

Facket har varit involverat i processen med den nya tjänstestrukturen.
– Vi har varit med i flera remissrundor och vi har blivit lyssnade på inom vissa områden och inom andra områden har vi inte fått gehör, säger Peter Hellqvist, ordförande i Saco-S-föreningen vid Chalmers.

Peter Hellqvist

Ordförande Saco-S, Chalmers

Han betonar Saco-S principiella inställning.
– Vår huvudsakliga ingång på detta är att fakulteten såklart både ska undervisa och forska. Det är det som definierar universitetet och som gör universitetet unikt. Och det skapar också mer flexibilitet, både för universitetet och för de anställda, även om det såklart i vissa fall kan finnas särskilda skäl för undantag från denna huvudprincip.

Peter Hellqvist lägger till:
– Jag tycker det är väldigt viktigt att man kommer rätt i tjänsteordningen utifrån de intressen och den person man är som individ. Det är det som driver medarbetare att prestera på topp. Om man blir placerad på fel ställe så finns det risk att man tappar motivation och drivkraft i sitt arbete.

Vad gäller saken?

Chalmers ska införa en ny tjänstestruktur till årsskiftet.

I den nya strukturen ska två spår inrättas:

Forskande universitetslektor med möjlighet att bli befordrad till professor.

Fakultetslärare som i huvudsak undervisar och som inte kan befordras till professor.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Klara Bolander Laksov

Klara-Bolander-Laksov

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv