Det är lätt att konstatera att yrken ofta går i arv, som att barn till läkare ofta blir läkare. Men hur det fungerar är svårare att få grepp om.
För att reda ut vilka mekanismer som inverkar vid ungdomars studieval har Adam Altmejd, forskare vid institutionen för social forskning på Stockholms universitet, konstruerat en studie där han har använt ansökningsblanketter till högre utbildning från 1977 till och med 2021, antagningsdata till högskoleutbildningar, samt uppgifter om inkomster, allt avpersonifierat.
– För att identifiera ett orsakssamband har jag tittat på föräldrar som haft betyg som gjort att de legat precis över antagningsgränsen till ett program och jämfört med föräldrar som legat precis under. Bland dessa föräldrar är antagningen närmast slumpartad, vilket gör att den kan studeras som ett naturligt experiment.
Adam Altmejd
Forskare, Stockholms universitet
På så sätt har Adam Altmejd sållat bort bakgrundsfaktorer som vilka normer som gäller i det samhällsskikt som föräldrarna kommer från.
Han har sedan jämfört med hur barnen valt att studera. Då visar det sig att barn till föräldrar som kom in på den utbildning de ville studera har 50 procent högre sannolikhet att välja samma studieinriktning.
Detta gäller särskilt yrken med hög status och relativt hög inkomst, som läkare, ingenjör eller ekonom.
Adam Altmejd har sedan gått vidare och studerat varför valet av utbildningsinriktning förs över mellan generationer.
– En vanlig uppfattning är att föräldrar för över specifika färdigheter till barn som väljer samma utbildning. Men jag kan inte finna den effekten i min studie.
Eftersom det är ungefär 30 år mellan generationernas utbildningsval menar Adam Altmejd att effekten nödvändigtvis är indirekt.
Föräldrarnas yrkeserfarenhet verkar inte ha någon direkt påverkan på barnens karriär. Barnen är inte mer framgångsrika i studierna och tjänar inte mer än sina jämnåriga som studerar med samma inriktning men har föräldrar med en annan utbildning.
– Det är inte själva utbildningsvalet som gör att barnen väljer samma inriktning, utan alla de saker som är konsekvenser av utbildningsvalet.
En indikation på att det är så är också det faktum att om föräldrarna har studerat till ett yrke som väntas ge lägre inkomst än medianlönen för högskoleutbildade är sambandet i stället negativt. Barnen till föräldrar som läser en sådan utbildning undviker snarast de studierna.
– Att föräldrar agerar förebilder visar sig exempelvis också i att döttrar mer sannolikt följer sina mödrars och söner mer sannolikt följer sina fäders studieinriktning.
Adam Altmejd drar slutsatsen av sin studie att familjemedlemmars utbildningsval spelar mycket stor roll för vad ungdomar väljer att studera, eller inte studera. Han menar att om man till exempel inte har en universitetsutbildad förälder eller någon annan i sin närhet som studerat på högskolan kan det vara svårt att göra ett medvetet val av utbildning.
Han anser att studiens resultat understryker betydelsen av förebilder.
– Det är viktigt att barn, särskilt från mindre studievana hem, men även alla andra barn, får möjlighet att träffa förebilder och exponeras för de erfarenheter som finns, så de inte begränsas i sina val av att de inte uppfattar vissa vägar som tillgängliga för dem, säger Adam Altmejd.
