Chalmers satsning Genie, Gender initiative for excellence, satte i gång 2019 och fick 300 miljoner kronor över tio år. Projektet stack ut med sin stora budget och för att initiativet kom ”underifrån”, bland annat från Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi.
Men efter bara fyra år lämnade hon projektledarskapet för Genie vid jul förra året, i protest mot vad hon upplevde som bristande stöd från Chalmers ledning. Detta berättade hon om internt redan då, men nu har hon också gått ut offentligt med sin kritik – för att ingen verkade ta den på allvar och för att Genie stått still i ett halvår.
– Jag känner ett ansvar mot Forskarsverige att berätta om vad som hänt. Sedan har jag stöttat ett par tjejer som blivit sextrakasserade på Chalmers och sett hur dåligt sådant sköts internt. Tillsammans med många andra saker känner jag: Det här håller inte!
Pernilla Wittung-Stafshede
Tidigare projektledare för Genie, Chalmers
Fast på projektnivå
Pernilla Wittung-Stafshede tycker att Genie har lyckats med mycket. Rekryteringen av kvinnor har ökat och den akademiska personalen har blivit mer medveten. Forskares egna projektidéer för ökad jämställdhet har kunnat bli verklighet med hjälp av pengapotten. Chalmers Women’s Association, som fick hjälp av Genie att starta, är nu den största studentföreningen vid lärosätet.
Problemet, menar hon, är att Genie har fastnat på projekt- och fakultetsnivå vad gäller inflytande, men fått ge av sina resurser för att stötta den ordinarie verksamheten.
Genie har till exempel inte inkluderats i viktiga strategiska processer, som att ta fram Chalmers 20-årsvision. I stället för stöd från hr har man fått lägga pengar på att utföra vad Pernilla Wittung-Stafshede menar är lagstadgat jämställdhetsarbete. I stället för att få stöd av kommunikationsavdelningen för att nå ut med Genies satsningar och goda exempel har hon upplevt den som en grindvakt.
”Ledningen måste också vara kunnig inom jämställdhet och den behöver ställa krav.”
Pernilla Wittung-Stafshede
Genie har visserligen morötter att locka institutionerna med, men ingen piska.
– Ledningen måste också vara kunnig inom jämställdhet och den behöver ställa krav, följa upp och belöna jämställdhetsarbete, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Martin Nilsson Jacobi
Rektor, Chalmers
Rektor håller med
I ett mejl till Universitetsläraren skriver Chalmers rektor, Martin Nilsson Jacobi:
”Jag håller med om att jämställdhetsarbetet ska ta större plats i ledningen”.
Han håller därför nu på att rekrytera en vice-rektor med ansvar för jämställdhet. En av Genies rådgivare är nu också tillförordnad ledare för projektet i sex månader i väntan på att en ny rekryteras.
Pernilla Wittung-Stafshede ställer inte upp igen.
– Jag kan agera bollplank, men jag har redan gett Genie mitt allt. Nu vill jag driva dessa frågor högre upp i forskarsamhället.
”Jag kan agera bollplank, men jag har redan gett Genie mitt allt. Nu vill jag driva dessa frågor högre upp i forskarsamhället.”
Pernilla Wittung-Stafshede
”Skulle vara fakultetsdrivet”
Stefan Bengtsson var rektor till och med augusti i år, och är numera ordförande i Chalmers styrelse. Han berättar att Genie var ett av tre stora projekt för att ta Chalmers in i framtiden.
– De skulle vara fakultetsdrivna och inte ledningsdrivna. På så sätt skulle de ha en större förändringskraft och komma åt dialogen i de olika forskningsmiljöerna enklare, säger han till Universitetsläraren.
Stefan Bengtsson
Styrelseordförande, Chalmers
Av den anledningen tycker han att det var självklart att Genie inte deltog i ledningens alla strategiska processer.
Projekten skulle däremot integreras i den ordinarie verksamheten inom tio år. Stefan Bengtsson minns att de för ett och ett halvt år sedan diskuterade frågan om att inrätta en vice-rektor för jämställdhet, men att han då bedömde att fördelarna inte övervägde risken att det skulle hämma jämställdhetsarbetet på fakultetsnivå.
– Men nu är det dags att ta det steget för att markera betydelsen av jämlikhet, säger han.
Delar inte bilden
Han tycker att Genie har varit en stor framgång som även lyckats förändra kulturen vid Chalmers. Men han delar inte Pernilla Wittung-Stafshedes bild av att projektet fått för lite utrymme i Chalmers kommunikation.
– Det är många som har behov av att synas på universitetet. Pandemin och Chalmers ekonomiska utmaningar drog också mycket av kommunikationskapaciteten. Men visst kan man alltid göra mer.
