Trots att Saco-S och Arbetsgivarverket sedan länge är överens om ett avtal som löper tillsvidare har man förhandlat med siktet inställt på datumet 30 september. Anledningen är att avtalet för övriga fackliga förhandlingsorganisationer som representerar statsanställda, Seko samt OFR/S, P, O, löpte ut då.
Parterna växlade yrkanden redan innan sommaren och i helgen kom man överens om ett nytt centralt kollektivavtal. En förändring i och med det nya avtalet är att skrivningarna kring arbetstid för lärare och doktorander har förändrats.
Doktorander får årsarbetstid
I likhet med lärare kommer nu doktorander uttalat ha årsarbetstid och planera sin undervisning på motsvarande sätt som en lärare gör, om inte ett lokalt avtal säger annorlunda.
Avtalet innehåller också skrivningar tänkta att förtydliga hur lokala arbetstidsavtal ska utgå från olika verksamhetskrav som finns i högskolelagen. Det handlar till exempel om hur samverkansuppgiften ska tas hänsyn till, kopplingen mellan undervisning och forskning samt att utbildning ska vila på vetenskaplig grund.
— Lagen finns ju där och lärosätena måste följa den, men den pekar på dem som lärosäten och inte på oss som parter. Nu när vi har skrivit in det i kollektivavtalet tänker vi att när man av något skäl reviderar de lokala avtalen så blir det tydligare att man ska beakta de här sakerna, säger SULF:S förhandlingschef och Saco-S vice ordförande Robert Andersson.
Robert Andersson
Förhandlingschef, SULF och vice ordförande Saco-S
Svårangripen samverkan
Samverkansuppgiften är en fråga som har varit svårangripen för förbundet, fortsätter han.
— Det är en uppgift för lärosätena som är lite i skymundan för utbildning och forskning. Problemet är att det kanske inte finns någon särskild finansiering för de arbetsuppgifterna. Det är inte heller någonting som alltid värderas så högt, varken när man sätter lön eller gör karriär.
Robert Andersson beskriver att tanken med de tydligare avtalsskrivningarna kring detta är att uppvärdera.
— Om man nu vill att forskare ska ägna sig åt samverkan måste det värderas mer. Nu står ju samverkan där i avtalet så att man får ögonen på det. I grund och botten har vi kanske inte tillfört något helt nytt. Men vi har satt ljuset på de här frågorna.
Robert Andersson vill också framhäva att parterna kommit överens om ett antal nya skrivningar rörande samrådsförfarandet mellan arbetsgivare och lärare i det nya avtalet. Grundtanken är att tydligt notera när årsarbetstiden överskrids, säger han.
— Vi har väldiga problem med att man lägger på arbetsuppgifter under året i stället för att ta bort något och att det i efterhand blir meningsskiljaktigheter om det blev övertid eller inte.
När årsarbetstiden överskrids ska den anställde få betalt för det, påpekar han.
— Och om det inte finns stöd för det i ett lokalt avtal så ska övertiden inte heller flyttas till ett annat år, säger Robert Andersson.
Villkorsförändringarna gäller från 1 januari 2024.
Vad förändras med nya avtalet?
… extra avsättning till tjänstepensionen ska kunna göras till 69 års ålder. Nu gäller 67 år.
… det ska gå att avstå semestertillägg till förmån för fler lediga dagar. Exakt hur det ska fungera är inte klart.
… höja semesterlönegarantin för den som tjänar under 31 434 kronor i månaden under 2024. För 2025 gäller 32 475 kronor.
… det ska gå att ha två statliga anställningar samtidigt i vissa fall.
… en anställd ska kunna följa med sin gravida partner till mödravården vid som mest två tillfällen.
… modellen för ersättningen för läkemedel förändras så att den betalas ut vid endast ett tillfälle per år.
… anställda inte längre har rätt till betald ledighet vid examen eller tentamen, om inte arbetsgivaren medger det.
… starta olika partsgemensamma arbeten. Bland annat ett som handlar om arbetsmiljö och lön.
