Äldreåret har inletts, det av EU-kommissionen utsedda "Europaåret för aktivt åldrande". Alla medlemsländer uppmanas att fokusera på de utmaningar det innebär att en växande andel av Europas befolkning blir allt äldre.
Det passar in i den profil som Uppsala universitet inledningsvis valt för sin innovationssatsning inom humanistisk- samhällsvetenskapligt område.
Åldrande är ett av tre teman, vid sidan av Religion och samhälle samt Regional utveckling.
Åldrande var också ämnet för den så kallade AIMday® som nyligen arrangerades vid universitetet. Det är en mötesform som matchar företags och andra organisationers konkreta frågeställningar med rätt akademisk kompetens. Mötesformen är utvecklad av innovationsenheten, UU Innovation, och står för Academy Industry Meeting. Konceptet började användas inom materialvetenskap redan 2008 men detta var den första stora sammankomsten inom hum-samområdet.
Cirka 45 forskare från olika discipliner träffade ungefär lika många praktiskt verksamma från kommuner, företag och organisationer. De möttes i 20-talet workshops som var och en utgick från frågor som praktikerna sänt in i förväg. Det var frågor om bland annat konsekvenser av upphandling av privat vård och omsorgsverksamhet, hur anhöriga kan stödjas, HBT-personers särskilda omsorgsbehov, delaktighet för personalen och organisation för vård av multisjuka äldre.
– Med vår bredd kan vi spela en viktigt roll för att ge behövligt perspektiv. Med AIMday vill vi finna samverkansformer, skapa nätverk och kanske hitta projekt att jobba vidare med. Det är viktigt att träffas för diskussioner och att forskare får en bild av vilka frågor som är relevanta, sade vicerektor för humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, Margaretha Fahlgren, när hon inledde mötesdagen.
Begreppet tjänsteinnovation kan vara svårt att förklara ibland, tillstår Kirsi Höglund, språkvetare som är projektkoordinator inom hum-samområdet vid UU Innovation.
– Innovation har av tradition förknippats med tekniska uppfinningar och patentansökningar. Och kopplingen till innovation i forskningspolitiken uppfattas lätt som liktydigt med något konkret som ska leda till fler arbetstillfällen. Det är så flitigt använt att begreppet blivit urvattnat. Men vi talar om nyttiggörande av forskning inom humaniora och samhällsvetenskap i alla dess former, säger hon.
UU Innovation står på två ben, framhåller Kirsi Höglund. Dels stöd för kommersialisering av idéer från akademisk forskning genom bland annat affärs- och patentrådgivning och finansiering som kan ges till enskilda forskare och nya företag. Dels skilda arrangemang för möten och samverkan mellan forskare och praktiker, där AIMday är ett exempel.
Bo Lerman och Gudrun Tevell från Regionförbundet Uppsala län (kommuner och landsting) hade kommit till universitetet för att diskutera det ökande antalet aktörer inom vård och omsorg för äldre och de hade frågor kring varför det främst handlar om privata företag och mindre om ideella, så kallade nonprofit, verksamheter.
FLERA FORSKARE FRAMHÖLL hur en drivkraft i uppbyggnaden av välfärdsstaten var att komma bort från välgörenhetsmodellen, en folkhemstanke som alltjämt har stort inflytande i vårt samhälle.
– När det gäller de religiösa samfundens betydelse för välfärdsfrågor, skiljer sig traditionerna mycket åt i olika europeiska länder och vid en jämförelse är omfattningen av välfärdstjänster lägst i Sverige, sade Anders Bäckström, professor i religions sociologi som ansvarat för ett projekt om välfärd och religion i ett europeiskt perspektiv.
Han berättade att han och andra forskare dock ser en tydlig förändring nu när välfärdsstaten upplevs som mer osäker och hänvisade bland annat till att kyrkomötet för första gången tillsatt en utredning om hur utvecklingen av tunga välfärdstjänster kan ske.
Anders Forssell, docent i företagsekonomi, påpekade att systemet med upphandling av tjänster på flera sätt medför problem för mindre organisationer och företag att ta sig in på marknaden. Det är även en osäker tillvaro för det lilla företaget som riskerar att försvinna helt om det förlorar vid nästa upphandling.
– Här blandas också begreppen. I företagsvärlden är kunden den som betalar. Men vid upphandling är det inte konsumenten som väljer utan köparen är kommunen, påpekade han.
EFTERÅT VAR GUDRUN TEVELL nöjd och tyckte att hon fått sina frågor belysta på olika sätt.
– Det var väldigt intressant att höra om forskning och kommande utredningar. Vi har mött nya forskare här som vi absolut kommer att fortsätta ha kontakt med, sade hon.
Även forskningsassistent David Isaksson och doktorand Linda Moberg var positiva. Det var bra att höra praktikernas erfarenheter men också att få insyn i vad andra forskare gör, framhöll David Isaksson, och Linda Moberg instämde. Hon, som ska lämna in sin forskningsplan i höst om medborgarnas roll i servicesektorn, tyckte det var värdefullt att få en bred information om en del frågor hon själv grubblat på.
I en annan workshop hade två anhörigkonsulenter, Christianne Simson från Knivsta kommun och UllaBritt Ericsson från Uppsala kommun, väckt frågan om hur man kan stötta yrkesverksamma anhöriga som får ta allt större ansvar för omvårdnaden av sina äldre närstående.
– Förvärvsarbetande anhöriga är en bortglömd grupp och i Sverige finns lite forskning om detta. Flera andra EUländer har ett juridiskt mer utvecklat skydd för anhöriga än vad vi har, sade sociologiforskare AnnBritt Sand, verksam inom Stockholms universitet samt Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga vars uppgift är att samla och sprida kunskap.
Ett stort problem är att samhällets insatser varierar mycket i olika kommuner, menade hon och var exempelvis kritisk till att många kommuner har tagit bort möjligheten att få anställning som anhörigvårdare. Anställningen kan inte ses som en lösning på en komplex problematik, men som ett viktigt ekonomiskt stöd i speciella situationer, sade hon.
Christianne Simson bekräftade efteråt att forskarna är mycket viktiga för henne i hennes arbete som anhörigkonsulent.
– Att kunna hänvisa till vad forskarna säger och när de visat vad som är gynnsamt med vissa insatser, ger det en annan tyngd och är till stor hjälp för oss praktiker. Dessutom är det bra att få veta att vi jobbar med rätt saker, sade hon.
EN FÖRSTA SNABBUTVÄRDERING av AIMday, besvarad direkt av cirka hälften av deltagarna, visade att 100 procent angav att de fått nya kontakter och drygt 90 procent av såväl forskare som praktiker tyckte att de lärt sig något nytt under dagen, berättade Sara Jernberg, projektledaren för innovationsenhetens humoch samsatsning.
Vid sidan av mötesplatser som denna resulterar också innovationsarbetet i en del affärsrådgivningar och bolagsbildningar. I universitetets tidning Innovations senaste nummer ges exempel på tre olika tjänste företag som uppsalaforskare startat. Ett företag utför undersökningar och analyser inom området immigration, integration, kultur och religion. Ett annat är ett språkteknologiskt företag med inriktning mot maskinell översättning och automatisk språkkontroll. Ett tredje är ett konsultföretag som är fokuserat på organisation, ledarskap och management.
ANNIKA ENGSTRÖM
