Det är alltså de 125 miljoner som i enlighet med vårändringsbudgeten ska stärka kvaliteten av högskoleutbildningarna inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningarna. Under kommande år, 2016-2018, höjs beloppet till 250 miljoner årligen.
De aktuella 125 miljonerna fördelas så att 75 miljoner riktas till utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, medan 50 miljoner går till lärar- och förskollärarutbildningarna. Tilldelningen som har verkställts genom ändring av regleringsbrev sker utifrån storleken på utbildningsområden, alltså en höjning av ersättningen per student.
”Kan ses som trendbrott”
– Positivt tolkat är det bra att regeringen börjar någonstans och de nya miljonerna kan då ses som ett trendbrott som på sikt kommer att innebära en generell ökning av prislapparna.
Det säger Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola, som uppskattar viljeinriktningen, men som inte ser att tillskottet kan få någon substantiell betydelse.
– 125 miljoner och därefter 250 miljoner extra per år kan låta mycket, men om man sätter det i relation till volymen så inser alla att det inte blir särskilt mycket fördelat på antal lärosäten och utbildningar.
För att åstadkomma en reell förstärkning av kvaliteten krävs, enligt Karin Röding, andra åtgärder, exempelvis att avskaffa produktivitetsavdraget*.
– Det är en starkt bidragande orsak till den ganska så magnifika urholkningen av grundutbildningsresurser.
Hon är dock medveten om att ett avskaffande knappast kommer att förverkligas. Det skulle, jämfört med de 125/250 miljonerna, förutsätta ett enormt utrymme i den statsbudget som fortfarande förhandlas.
