Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Hon lät sig inte knäckas av näthatet

Under ett valår är varje dag julafton för statsvetare.
– Det är så mycket spännande som händer, tempot i politiken accelererar och exponeringen av politikerna ökar kraftigt, säger Jenny Madestam, extremt politikintresserad forskare, expertkommentator och folkbildare.

28 maj, 2018
Per-Olof Eliasson
Anna Ruth Fridholm
– Man får inte befordran för att man är ute och föreläser för allmänheten eller är med i media. Tvärtom. Om man ska se strategiskt på sin egen karriär ska man ju publicera sig internationellt i stället för att skriva populärvetenskap, säger Jenny Madestam, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Det vimlar av studenter med olika bakgrund i Söder­törns högskolas halvrunda byggnad, Moas båge. Huset är byggt i en brant sluttning och entrén finns på våning fem och man går nedåt för att nå de olika avdelningarna.
Jenny Madestam möter oss på våning fyra. Det märks snart att hon är en utåtriktad forskare som har lätt för att skapa kontakt och en avundsvärd förmåga att förklara till synes trista saker så att de blir spännande.

Intresset för politik hade hon redan från början.
– Jag fick mitt samhällsintresse med modersmjölken, jag kommer från ett engagerat hem med två akademikerföräldrar. Jag är också väldigt intresserad av mänskliga relationer. Så jag kunde ha blivit psykolog, men nu fastnade jag för personer i politiken, ledarskap och grupper. Men jag är framför allt intresserad av personfrågor. I partiledardebatter tycker jag sakfrågorna är ganska tråkiga, det är personerna som fascinerar mig, säger hon.

Från vårdlinje till statsvetenskap
Hennes karriär har varit ganska rak, med ett litet stickspår i början.
– Till min pappas stora förtret valde jag att läsa vårdlinjen på gymnasiet, det var rent trots. Men när jag var färdig efter två år visste jag att vården inte var något för mig.

Så hon läste in natur på komvux och började på Stockholms universitet.
– Jag kom att läsa statistik och sedan sociologi. Där ingick jäm­förande sociologi med Walter Korpi som lärare och vi läste om välfärdsstaten. Det sa bara klick! Statsvetenskap är det jag ska ägna mig åt!

På den vägen är det.
Jenny Madestam började doktorera år 2000.
– Det tog tid, jag födde tre barn och var tre år i Italien under tiden, min man som är forskare i nationalekonomi hade en tjänst på ett universitet i Milano.

Först 2009 disputerade Jenny Madestam med avhandlingen En kompispappa och en ytlig djuping: partieliters ambivalenta partiledarideal.
Hon var kvar på Stockholms universitet till 2015 då hon flyttade hit till Södertörns högskola.
– Jag behövde miljöombyte, jag var ju uppvuxen på Stockholms universitet. Här på Södertörn är det dynamiskt, mindre, nära till makten så man kan påverka och det är en annan social sammansättning på studentgruppen. Och så bor jag i Södertälje.

Nu är hon lektor i statsvetenskap och föreståndare för Förvaltnings­akademin där man forskar om offentlig förvaltning.
Jenny Madestam tillhör skaran mycket offentliga akademiker. Hon har synts i tv, hörts i radio, intervjuats otaliga gånger, skrivit i tidningar och är efterfrågad föreläsare och moderator.

Steg ut i offentligheten
Den offentliga rollen började i liten skala vid valet 2002.
– Jag var doktorand och jag kommenterade bara några få gånger men jag upplevde att det fanns ett sug i media efter kvinnor som kunde kommentera.

Vid nästa val, 2006, hade Jenny Madestam flyttat till Italien och följde det på avstånd, men vid valet 2010 tog hon steget fullt ut i offentligheten och kommenterade valet i SVT.
– Det var ett helt galet tryck, media behövde en jämförelsevis ung kvinna som kommentator. Jag vet att jag blev inkvoterad men jag bryr mig inte, det var så roligt och det gav så mycket input.

Fyra år senare, vid valet 2014, var det inte alls lika hysteriskt.
– Då var jag var lite förbrukad, SVT ville ha nya experter.

I stället blev Jenny Madestam oberoende krönikör på Expressens ledarsida.
– Det var en lite annan roll, jag blev mera samhällsdebattör. Det var enormt lärorikt.

Baksidan var att hon behandlades som en politisk skribent.
– Jag fick känna av näthatet och det var jättetufft så jag slutade exempelvis att twittra. Twitter kan vara väldigt obehagligt, man blåser obarmhärtigt upp små bagateller till stora saker.

Att PM Nilsson, numera chefredaktör för Dagens Industri, på Facebook skrev att Jenny Madestam-effekten förstör statsvetenskapen sitter fortfarande som en tagg.
– Jag gick i taket, men det är väldigt svårt att försvara sig mot personangrepp.

Inför årets val har Jenny Madestam blivit engagerad av Expressen TV och uttalar sig också ofta i Expressen och hon har börjat twittra igen.
– Det är jätteskönt att ha en plattform. Det är väldigt pressande att få förfrågningar från alla håll om att uttala sig, även om man väljer att inte svara.

Ägnar sig åt folkbildning
Vid sidan om att vara expert i media är Jenny Madestam aktiv som populärvetenskaplig föreläsare och moderator.
– Jag ser det som att jag ägnar mig åt folkbildning. Jag tycker det är viktigt att alla förstår politik och tycker det är intressant och roligt. Så jag är ute och pratar mycket, det kan vara hos ABF eller någon lokal partiförening. Jag tycker också det är väldigt roligt att vara ute och testa nya tankar och få nya uppslag till forskning.

För en akademiker är utåtriktad verksamhet en läggningssak, tror Jenny Madestam.
– Jag har anlitats som inspiratör både på Stockholms universitet och på Södertörn och talat för främst doktorander. Men jag vet inte hur stor nytta det gör. Antingen gillar man att vara offentlig eller så gör man det inte. Jag är lite av teaterapa, andra är tvärtom, jag tror det handlar mycket om det.

Men Jenny Madestams all utåtriktade verksamhet har varit på bekostnad av annat.
– Inte minst min forskning. Man får inte befordran för att man är ute och föreläser för allmänheten eller är med i media. Tvärtom. Om man ska se strategiskt på sin egen karriär ska man ju publicera sig internationellt i stället för att skriva populärvetenskap. Jag har vid ansökningar blivit bedömd som en god samhällsdebattör och så har man inte ens tittat på vad jag har åstadkommit i övrigt.

Med detta sagt innebär det inte att Jenny Madestam har försummat sin forskning, hon har just lämnat in en ansökan om att bli docent.
Efter avhandlingen har hon fortsatt forska om partier och politiker, politiskt ledarskap, ledarrekrytering i svenska partier, kollektiva former av ledarskap och har bland annat skrivit boken Hur blir man vald? Om partiledarskiften i tre svenska partier, utgiven 2014.

Lyxig tillvaro med mycket forskning
Jenny Madestam forskar också om sociala medier.
– Vi har gjort närstudier av hur stortwittrarna Carl Bildt och Alexander Stubb i Finland markerar på sociala medier att de är ledare.

Och så har hon experimenterat med hur följare på Twitter reagerar om politiker är personliga och engagerade eller om de är neutrala.
– Vi såg att de som är personliga och engagerade får ett ökat förtroende. Men intressant är att effekten är starkare om det är kvinnor som är mer personliga. Det kan bero på våra förväntningar av hur kvinnor och män ska vara.

Jenny Madestams senaste forskning handlar om polisers främlingsfientlighet. Bakgrunden är att hon undervisar på polisutbildningen, som flyttat från Solna till Södertörn.
– För varje grupp jag hamnar inför frågar jag mig: vad har de för åsikter, hur röstar de? Så också polisstudenterna och jag blev fascinerad av poliser som grupp. Det är en viktig tjänstemannagrupp som har våldsmonopol och det är viktigt vad de har för värderingar.

Högre utbildning anses motverka främlingsfientlighet, samtidigt har poliser en stark kåranda som de tidigt socialiseras in i.
– Min frågeställning är vad som händer med polisstudenternas värderingar under utbildningens gång, säger Jenny Madestam.

Nu har hon en anställning som innebär mycket forskning.
– På Förvaltningsakademin har vi bara en masterkurs, jag handleder en del uppsatser och så har vi uppdragsutbildningar, vidareutbildningar av personal på myndigheter vilket är enormt givande. I övrigt ska vi forska, det är en lyxig tillvaro.

Och så till frågan alla vill ha svar på: Hur går det i höstens val?
– Det är omöjligt att förutsäga. Det är så jämnt mellan blocken och ett sådant parlamentariskt läge att det blir mycket osäkert vem som kan bilda regering.

Per-Olof Eliasson
Anna Ruth Fridholm

Jenny Madestam har man och tre barn, tvillingar på 13 år och en 11-åring. Hon har vuxit upp i samma kvarter som Björn Borg, i centrala i Södertälje. Hundar har följt Jenny Madestam genom livet, hon har alltid haft hundar och har två nu.

– Jag är djurälskare, jag klarar mig inte utan djur, säger hon.

Utöver sina andra aktiviteter är hon på vintern skidlärare i en backe i Södertälje, i Friluftsfrämjandets regi.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023