I USA är universiteten delstatliga eller privata, men den federala regeringen är viktig för forskningen eftersom federala myndigheter också producerar och finansierar forskning.
En av de första sakerna som Joe Biden gjorde som president var att se till att dessa myndigheter har policys för att säkra vetenskaplig integritet. För att följa och utvärdera den vetenskapliga integriteten i myndigheterna har National Science and Technology Council också skapat en särskild kommitté för vetenskaplig integritet.
Detta kan däremot nästa president ta bort med en exekutiv order.
American Federation of Government Employees, fackförbundet som representerar hälften av de anställda vid Environmental Protection Agency, EPA, har i sitt nya avtal fått in ett förbud mot politisk inblandning i de anställdas arbete och ett repressalieförbud om de larmar om att det skett. Om detta inte respekteras kan det leda till juridiska strider.
Två år in i Trumps presidentskap hade andelen forskare på EPA som upplevde att de kunde uttala sig om myndighetens vetenskapliga frågor utan rädsla för repressalier sjunkit från 72 till 57 procent. 672 forskare lämnade EPA under hans presidentskap. Trump la ner en tredjedel av myndigheternas externa rådgivande vetenskapskommittéer. Detta enligt en vetenskaplig artikel om hur Trumps tid vid makten påverkade forskningens roll i myndigheterna.
Presidentvalet 2016 var Trump och hans anhängare oförberedda att vinna, konstaterar Dag Blanck, som är chef för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Nu är de mycket mer redo, och en sak de vill göra är att minska ”den djupa staten”, den federala regeringen och dess olika program, och där finns olika slags forskning.
Inga tydliga forskningspolicys
Varken Donald Trump eller Kamala Harris har presenterat en tydlig policy vad gäller forskning. Därför blir det mycket genom att blicka bakåt som förväntningarna på deras eventuella framtida presidentskap skapas.
Harris mamma var en framstående cancerforskare. Hennes pappa är ekonomiprofessor (numera emeritus) vid Stanford universitet, där han var den första svarta personen att få en tillsvidaretjänst på institutionen. Harris, och det demokratiska partiet, kopplar ofta också ihop satsningar på utbildning och forskning med åtgärder för att öka underrepresenterade gruppers tillgång till dem.
Det demokratiska partiprogrammet utlovar till exempel att ett nationellt laboratorium för klimatforskning och innovation ska skapas. Detta ska vara knutet till institutioner av underrepresenterade grupper för att säkra att även de har tillgång till labbet.
Det som partiprogrammet lyfter fram är fortsatta satsningar på forskning inom klimat och ”ren energi” genom olika federala myndigheter.
Mindre stat men mer kontroll
Trump och det republikanska partiprogrammet likställer däremot gynnande av underrepresenterade grupper med diskriminering och lovar att driva rättsfall mot lärosäten som använder positiv särbehandling. Det republikanska partiprogrammet nämner bara investeringar i militär forskning.
Det finns en grundad misstanke att inte främst partiprogrammet, utan snarare det så kallade Project 2025, kommer att ha betydelse för Trumps beslut om han blir president. Project 2025 är en 900 sidor lång politisk plan för USA om Trump vinner valet. Den har tagits fram av den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation. 140 personer som jobbade i Trump-administrationen har bidragit till dess innehåll.
Den föreslår inte bara att minska staten, utan stakar ut en plan för hur presidenten ska få mer kontroll över civilanställda vid bland annat forskningsinstitut.
Pengar till forskning ökade under Trump
Under sin tid som president försökte Trump göra flera nedskärningar inom forskning som inte gick igenom kongressen. Det partiöverskridande stödet för olika slags forskning, som i alla fall fanns på den tiden, medförde att pengarna till forskning faktiskt ökade när Trump satt vid makten.
Hur kongressen ser ut efter valet kommer därför ha betydelse också för nästa presidents försök att satsa på eller skära ner på forskning.
– Om de federala satsningarna på forskning minskar blir det intressant att se om de privata forskningsstiftelserna tar ett steg fram. Bill and Melinda Gates Foundation och andra spelar stor roll för forskningsfinansieringen, säger Dag Blanck.
Han berättar att polariseringen i det amerikanska samhället också märks inom akademin.
– En stor del är kritiska till hans kunskapssyn och oroliga för hans återkomst på presidentposten, men det finns också en hel del Trump-supportrar.
