Post-sanning blev fjolårets ord och Trump hade bara varit president i ett par dagar när hans rådgivare illustrerade dess mening genom att kalla en bevisat falsk uppgift för ”alternativa fakta”. Det ogenerade försöket att med retorik ändra ett faktum skickade kalla kårar genom den vetenskapliga världen.
Men alternativa fakta är inget nytt i USA, det nya är att dess förespråkare nu styr landet. Det senaste tillskottet är Jerry Falwell Jr som ska leda Trumps arbetsgrupp för reformering av den högre utbildningen. Han är rektor för evangeliska Liberty University vars biologistudenter får lära sig att Gud skapade världen på sex dagar.
När tidningen Sciences moderorganisation höll ett webbseminarium om forskning veckan efter presidentinstallationen fanns inga konkreta policy- eller budgetförslag att diskutera. Den främsta frågan var i stället det mer generella hotet mot vetenskapen till följd av populismens systematiska misskreditering av etablerade institutioner, inklusive forskningssamhället.
Seminariets slutsats var att forskare behöver bli ännu bättre på att berätta varför deras jobb är viktigt, men också vara beredda på att ta strid för vetenskapen och dess integritet. The March for Science den 22 april är ett sådant initiativ.
Mindre pengar till forskning?
Vad som budgetmässigt förväntas av Trump och den republikandominerade kongressen är färre federala forskningsdollar att dela på, både som en konsekvens av aviserade skattesänkningar och satsningar på infrastruktur.
– Om infrastruktur för forskning ingår i Trumps satsning så kan det gynna vetenskapen, men å andra sidan hjälper det inte att bygga ett labb om du inte har pengar till forskarna som ska jobba i det, säger Neal Lane, senior fellow i forskningspolicy vid Rice University och vetenskaplig rådgivare i Vita huset under Bill Clinton.
Trump vill satsa på försvaret och på att utforska den yttre rymden, men allt pekar på att klimatrelaterad forskning får en tuffare tid framöver. Vita husets energiplan nämner bara fossila bränslen, och att Obamas klimatplan ska skrotas.
Inför presidentvalet gjordes ett upprop till stöd för Trump under rubriken Scholars and Writers for America. Bara 50 män och fyra kvinnor med ett universitet som arbetsplats skrev på. En av dem var Darren Beattie, lektor i statsvetenskap vid Duke University.
Han skulle inte ha något emot om den republikanska budgeten drar in på stödet till samhällsvetenskaplig forskning.
– Samhällsvetenskapen är i stora delar en falsk vetenskap. Jag kan ta mitt eget ämne som exempel. Det försöker ta rygg på matematikens framgångar, med statistiska modeller och teorier om rationella val, men politiskt beteende kan inte kvantifieras utan studeras bäst med kvalitativa metoder, säger han.
Dubbla budskap om lånekrisen
Darren Beattie lyfter fram ett avskaffande av de federala studielånen som det viktigaste förslaget från Trump för att hindra stigande studieavgifter och minska studenternas enorma lånebörda.
Detta var idéer som Trumps rådgivare lyfte fram tidigare i valkampanjen. Men Trumps mest konkreta förslag kopplat till högskolan kom i ett tal till studenter i oktober, då han i stället lovade att göra de federala lånen mer generösa genom att avskriva dem efter 15 år i stället för dagens 20 år.
– Det förslaget känner jag inte till, och det är nog inte realistiskt, säger Darren Beattie, som menar att de federala lånen är själva grundproblemet som en privat lånemarknad skulle lösa.
Vill både avreglera och styra själv
I sitt tal till studenterna lämnade Trump däremot inte över rodret till marknadens osynliga hand. Han sa att han själv skulle sätta press på lärosätena att sänka sina avgifter, en rätt han menade att han har just för att det är federala pengar som betalar dem.
Liknande argumentation använde Obama-administrationen när den ville få lärosäten att redovisa utbildningskvalitet och vidta åtgärder mot sexualbrott på campus, liksom när den stärkte översynen av vinstdrivande utbildningsinstitutioner.
Denna ökade federala inblandning i lärosätenas angelägenheter skapade ramaskri bland framför allt republikaner och har legat i Trumps skottglugg.
Men det hindrade honom inte heller från att på Twitter hota University of California Berkeley med indragna pengar när det av säkerhetsskäl ställde in en föreläsning med en känd högerextremist.
Vart Trump och den evangeliska rektorn kommer att vilja ta högskolepolitiken är oklart. Men med den republikanska kongressen i ryggen kan man räkna med att de satsar på federala avregleringar och ett större handlingsutrymme för privata aktörer både på låne- och utbildningsmarknaden.
