Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”USA:s presidentval en rysare för den akademiska friheten”

Ett ödesval för USA:s demokrati, och därmed även för universiteten och forskningen. Så beskriver professor Staffan Lindberg presidentvalet. Med den akademiska friheten på spel hamnar kandidaternas policyförslag – i den mån de finns – i skymundan.

3 november, 2020
Kajsa Skarsgård
Stefan Lindberg

Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för demokratiforskningsinstitutet V-Dem, skräder inte orden.
– Om Trump vinner valet riskerar USA:s demokrati att dö.

Han förtydligar:
– Allt för mycket av det som Trump har gjort och hotar att göra påminner om 1930-talets fascism och nazism och följer exakt samma mönster som Erdoğan i Turkiet, Orbán i Ungern och Modi i Indien. Trumps ambition att tysta kritik och röster som inte är lojala riskerar ju att slå mot akademin likväl som mot media, civilsamhället och oberoende institutioner.

Staffan Lindberg har amerikanska kollegor och har själv verkat i flera år vid University of Florida.
– Jag vet att mina kollegor i USA tänker sig mer för vad de säger i klassrummet och yttrar i den offentliga sfären nu. Det finns ett latent hot från högerextrema grupper. Jag märker också att vi har fått fler amerikanska sökanden när vi utlyser tjänster.

En undersökning från Pew Research Center visar att en ökande andel av de republikanska väljarna – en majoritet sedan år 2016 – anser att universiteten har en negativ snarare än en positiv påverkan på USA. Denna misstro mot universiteten, och misstron mot vetenskapen som president Donald Trump sprider, är en skada för demokratin som Staffan Lindberg tror blir svår att läka, även om Joe Biden blir president och ger mer förtroende och utrymme till vetenskapen igen.

Har förbjudit ”splittrande koncept”
En av Trumps senaste presidentordrar innebär att federala myndigheter liksom institutioner med federala bidrag eller kontrakt, däribland alltså universitet och forskningsinstitut, inte får ha mångfaldsutbildningar med vad presidenten definierar som ”divisive concepts”.
I praktiken handlar det om ett förbud mot att använda teorier och kunskap om sociala hierarkier liksom om strukturell rasism och ojämställdhet i mångfaldskurserna på arbetsplatserna. Presidenten menar att detta är destruktiv ideologi som står i motsats till idén om alla individers lika värde och som skapar anti-amerikanskt skuldbeläggande samt stereotyper utifrån ras och kön.

Alla organisationer som ordern berör ska redovisa sina mångfaldsprogram för tillsyn och en ”hot-line” för klagomål på institutioner med federala kontrakt som bryter mot ordern ska skapas.
Presidentordern har mötts av hård kritik från universitetssektorn, men är inte det enda exemplet på hur Trump-administrationen använder sin makt för att slå ner på idéer liksom på universitet som inte delar dess världsbild.

Tillsyn mot Princeton
I september skrev Princeton Universitys rektor ett öppet brev till sitt lärosäte om ledningens åtgärder för att bekämpa den strukturella rasism som han uttryckte finns även där. Två veckor senare meddelade Department of Education att det inlett en tillsyn mot Princeton. Motiveringen är att rasismen som rektorn erkänt är olaglig och står i strid med de betygelser om likabehandling som universitetet tidigare har gjort till federala myndigheter och studenter. Även detta agerande av Trump-administrationen har fördömts av universitetssektorn.

Biden vill ha gratis utbildning
Vad har den amerikanska högre utbildningen och forskningen att vänta policymässigt beroende på vem som vinner presidentvalet? Medan Joe Biden har presenterat mer tydliga policyförslag, utgår bedömningarna om vad en andra period med Donald Trump som president skulle innebära oftast från vad han gjort under sina första fyra år vid makten.
Det enda Trump lyfte fram gällande utbildning när han presenterade sin ”2nd term agenda” i augusti var ”Provide School Choice to Every Child in America” och ”Teach American Exceptionalism”.

Joe Bidens plan är att göra utbildningen vid offentliga college och universitet gratis för alla familjer med årsinkomster under 125 000 dollar, minska studieavgifterna vid så kallade Historically Black Colleges and Universities genom federalt stöd, samt öka möjligheterna för studenter från under- och medelklassen att få olika bidrag.

Studieskulderna högt på agendan
Studenternas ökande skuldsättning har länge varit ett problem, vilket växte redan under Bidens tid som vicepresident till Barack Obama. Biden vill nu göra återbetalningsplanerna och avskrivningarna för federala studielån mer generösa för låginkomsttagare och offentliganställda, liksom stärka tillsynen över privata långivare.

Enligt ett förslag till reformer för den högre utbildningen från 2019 vill president Trump i stället ha ett och samma återbetalningssystem för alla, med argumentet att det är enklare och inte partiskt.
Trump har i sina senaste budgetförslag velat se betydande nedskärningar i de federala stödprogrammen för studenter. Själv framhåller han i stället gärna att han har gjort det federala studiestödet Pell Grant tillgängligt även för studier utanför höst- och vårterminen, liksom att han har gjort studielånssystemet enklare och billigare.

Forskningens framtid
Att skicka amerikaner till Mars och bryta beroendet till Kina är alltjämt Trumps prioriteringar, därför är fortsatta satsningar på rymden, AI och teknologisk utveckling att vänta med honom som president, liksom fortsatt hårdare tider för forskning inom klimat, miljö, samhällsvetenskap och humaniora.
Joe Biden vill också satsa på AI och teknologisk utveckling, men lyfter även fram behovet av storsatsningar på forskning kring folksjukdomar som alzheimer, cancer, diabetes och fetma. Klimatförändringarna och coronapandemin är två av de fyra kriser som Biden har som prioritet att hantera, och vars forskningsfält därför kan förvänta sig en större uppmärksamhet med honom som president.

Även vid federala myndigheter i USA görs mycket forskning. Det var dessa forskare som redan tidigt under Trumps presidentperiod larmade om censur och politisk påverkan. Sedan 2016 dokumenterar Columbia University regeringens försök att tysta vetenskapen i Silencing Science Tracker.
Staffan Lindberg berättar att presidenten kan tillsätta omkring 15 000 högre tjänstemän i olika myndigheter och organ, så om Biden vinner valet kan han ganska snabbt ta över ledningen över dessa igen. Då kommer sannolikt intresset från forskare att jobba på myndigheterna också att öka igen.
– Men den bristande tilltron till vetenskapen som odlats av Trump och som brett ut sig bland stora delar av den amerikanska befolkningen går ju inte att åtgärda i en handvändning, säger han.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023