Återinför muntliga examinationer för att motverka fusk

16 september, 2023
Gunne Grankvist, professor i psykologi, Högskolan Väst
Anders Persson, universitetslektor i sociologi, Högskolan Väst

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Vi lever i en tidsålder som präglas av snabba teknologiska framsteg och nästan obegränsad tillgång till information. Medan detta har revolutionerat många aspekter av våra liv, har det också introducerat nya utmaningar för akademisk integritet. Det har aldrig varit enklare att kopiera, klistra in och plagiera eller till och med köpa en färdig akademisk text från webben. I detta klimat måste vi ställa oss den besvärliga frågan: Hur kan vi vara säkra på att det är studenten själv som har skrivit texten som lämnas in?

Men plagiat och akademiskt fusk är inte det enda hotet mot ett rättvist och inkluderande utbildningssystem. Tänk på studenter som har tillgång till akademiskt kunniga släktingar eller vänner. De kan lätt få sina uppsatser korrekturlästa eller redigerade, och i värsta fall helt skrivna av någon annan. Detta inför en osynlig snedvridning av spelplanen, och är djupt orättvist mot studenter som kommer från studieovana hem eller saknar ett sådant nätverk.

Artificiell intelligens har även kommit in som en aktör på fältet, vilket skapar nya möjligheter till fusk. Program som Chat GPT har blivit allt mer sofistikerade och kan skapa texter som är nästan omöjliga att särskilja från mänskligt skrivna arbeten. För teknologiskt kunniga individer som vet hur man instruerar dessa AI-verktyg att skriva i en specifik stil, har detta öppnat en ny dörr för att kringgå systemet. Detta försvårar ytterligare för de studenter som inte har samma teknologiska färdigheter.

”Carl von Linné, den berömda svenska botanisten, arbetade i en tid då doktoranden ofta endast var ansvarig för att försvara sin avhandling muntligt”

Så vad gör vi åt detta? Ett alternativ kunde vara att återgå till en modell som har bevisat sin effektivitet genom tiderna: den muntliga examinationen. Denna praxis var standard i akademiska institutioner långt före vår digitala era. Carl von Linné, den berömda svenska botanisten, arbetade i en tid då doktoranden ofta endast var ansvarig för att försvara sin avhandling muntligt, medan själva texten ofta var skriven av professorn.

En sådan muntlig prövning skulle sätta alla studenter på en jämnare spelplan. Det kräver en djup förståelse av ämnet, inte bara en förmåga att skriva en övertygande text. Det minskar också risken för plagiat och otillbörlig hjälp, eftersom studenten måste kunna argumentera för och förklara sina tankar och slutsatser.

Muntliga examinationer har ytterligare fördelar. De testar inte bara ämneskunskaper utan också andra viktiga färdigheter som argumentationsförmåga och kritiskt tänkande – kompetenser som är oumbärliga i arbetslivet och som inte nödvändigtvis mäts i skriftliga prov.

Fotnot: Texten är skriven med hjälp av Chat GPT 4.

Gunne Grankvist, professor i psykologi, Högskolan Väst
Anders Persson, universitetslektor i sociologi, Högskolan Väst

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv