Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Var femte postdok finns inte i statistiken

Varken lärosäten, fackförbund eller tillsynsmyndigheten har ordentlig koll på de mest sårbara postdoktorerna – de på stipendium. Men Universitetsläraren har granskat var de finns och kan också visa på den stora ökningen av anställda internationella postdoktorer.

29 maj, 2020
Kajsa Skarsgård
Illustration: Robert Hilmersson

Stipendiater saknar tillgång till socialförsäkringssystemen och flera andra förmåner som anställda har, men hur många postdoktorer som forskar under dessa villkor i Sverige har varit okänt.
Universitetsläraren begärde därför ut uppgifter om postdokstipendiater från 34 lärosäten. Någonstans bör ju de som verkar inom lärosätena finnas registrerade.

Resultatet ser du i tabellen nedan. Tio lärosäten meddelade att de har postdoktorer på stipendier. Sammanlagt handlar det om 661 personer, vilket utgör 20 procent av det totala antalet postdoktorer i Sverige (utifrån 2018 års siffror över anställda postdoktorer). Flest stipendiater rapporterade Uppsala universitet – 127 personer – följt av Karolinska institutet och Lunds universitet.

Klicka på bilden för större tabell

GU och Handels lämnar inte ut uppgifterna
Men det finns fortfarande ett mörkertal. Stockholms universitet uppgav till exempel att man har 70 postdokstipendiater, men detta är bara de som får sitt stipendium utbetalt genom lärosätet. De som får stipendiet direkt från finansiären har personalavdelningen vid Stockholms universitet ingen koll på. Karolinska institutet säger samma sak.

Vid flera lärosäten saknas över huvud taget central överblick på stipendiaterna – Universitetslärarens förfrågan har gått ut till fakulteterna eller institutionerna för att sedan besvaras.
Göteborgs universitet, där Universitetsläraren fått bekräftat att det finns postdokstipendiater, avslog tidningens begäran om handlingar. Motiveringen var att uppgifterna inte går att få fram med ”rutinbetonade åtgärder”, eftersom lärosätet inte organiserar dessa uppgifter på ett sådant sätt.

Handelshögskolan i Stockholm, som sedan länge haft en hög andel av sina doktorander på stipendier, lämnade inte ut uppgifterna om postdoktorer med hänvisning till att lärosätet inte är en myndighet.
Fyra lärosäten har uppgett information som ger en bild av var deras postdokstipendiater kommer ifrån, och de allra flesta är från utlandet. Av lärosätenas svar framkommer också att postdokstipendiaterna främst finns inom medicin, naturvetenskap och teknik, och att en stor majoritet är män.

Sigbritt Karlsson

Efterfrågar central statistik
KTH:s rektor Sigbritt Karlsson är ordförande i expertgruppen för arbetsgivarfrågor inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Hon tycker att det är viktigt att lärosäten för central statistik över postdokstipendiaterna, och att det vore bra om detta också rapporteras vidare så att gruppen kan följas upp nationellt.
– Vi har ett ansvar för de som vistas vid våra lärosäten, men kan inte ta det om de inte finns med i statistiken. Det är ett slöseri med deras energi och med våra resurser om vi inte kan se deras särskilda behov och tillgodose dem, säger Sigbritt Karlsson.

Varför finns inte ordentlig statistik över postdokstipendiater redan i dagsläget?
– Det handlar inte om ovilja utan snarare om att antalet postdoks ökat kraftigt under en tioårsperiod. Vi borde ha gjort det tidigare, men startar det arbetet nu.
Den nationella statistik som finns rapporterad från lärosätena rör bara de anställda postdoktorerna. Siffror från Universitetskanslersämbetet visar att den gruppen nästan femdubblades mellan 2008 och 2018, räknat som heltidsekvivalenter. Under den tiden har de internationella postdoktorerna gått från att utgöra 45 procent av personalgruppen till 76 procent (se tabellen nedan).

– Att en stor del är utländska behöver i sig inte vara ett problem eller konstigt, de svenska är väl själva ute i världen någonstans, men det är viktigt att de blir integrerade i forsknings- och utbildningsmiljön och har möjlighet att lära sig det svenska systemet. En hel del är personer som vi gärna vill ha kvar inom våra universitet, säger Sigbritt Karlsson.

Klicka på bilden för större tabell.

De anställda postdoktorerna har oftast den kollektivavtalsreglerade postdoktjänsten. Några lärosäten, till exempel Karolinska institutet, har också en betydande grupp postdoktorer på allmän visstidsanställning, ALVA, vilket kan vara ett sätt att förlänga postdok­tiden genom att stapla två olika korttidskontrakt på varandra. ALVA har nackdelen att den inte ger rätt till förlängning vid till exempel föräldraledighet.

2018 fanns de flesta anställda postdoktorerna inom medi­cin (35 procent) och naturvetenskap (34 procent), följt av teknik (14 procent), samhällsvetenskap (10 procent), lantbruksvetenskap och veterinärmedicin (4 procent) och humaniora och konst (4 procent). 55 procent av postdoktorerna var män.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv