Rekommendationerna som SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, har utfärdat gäller personer som deltar i verksamhet vid lärosätena, och som varken är studenter eller anställda; i praktiken är det främst fråga om stipendiefinansierade postdokar.
– Området är svårt och otydligt. Rekommendationerna är för individens bästa och för att hålla en rågång skattemässigt. Bland annat är de till för att undvika att individer råkar illa ut i efterhand. Skattemyndigheterna kan få för sig att stipendiaten ska beskattas och denne kan då råka riktigt illa ut. Även lärosätet kan råka illa ut men det är individen som drabbas hårdast, säger SUHF:s generalsekreterare Marianne Granfelt.
Hon menar att det ibland är oklart vad som gäller och att det är viktigt att alla lärosäten känner till reglerna.
– Rekommendationerna är till för att lärosätena ska vara medvetna om vilka regler som gäller. De ska exempelvis inse att de måste hålla reda på vilka som är verksamma inom deras lokaler, bland annat med tanke på arbetsmiljön, säger Marianne Granfelt.
I rekommendationerna finns instruktioner om att det ska finnas en skriflig överenskommelse mellan stipendiaten och lärosätet och att stipendiaten skriftligen ska informeras om sin rättsliga ställning när det gäller försäkring, ledighet, sjukdom och liknande.
Vidare finns det skrivningar om stipendiatens skyldighet att följa de lagar, regler och riktlinjer som finns för lärosätet.
Några punkter i rekommendationerna handlar om vad som gäller för att inte riskera att stipendiet ska beskattas, till exempel om det kan betraktas som ett periodiskt understöd eller om stipendiaten utför arbete för lärosätet under stipendietiden eller i nära anslutning till den.
SUHF samlar på hemsidan erfarenheter med anknytning till rekommendationerna. Om exempelvis ett fall går till domstol eller tas upp av Skatteverket så kommer det att läggas upp på hemsidan så att alla kan dra lärdom av det.
Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef statlig sektor, har synpunkter på rekommendationerna.
– Det är bra att man klargör att lärosätena ska se till att stipendiaten har försäkring och att man pekar på att arbetsmiljölagen ska följas. Och det är bra att man tydliggör att man inte kan inrätta stipendier med statsanslag, säger han.
I rekommendationerna framgår det tydligt att stipendiater saknar en mängd förmåner som anställda kan få tillgång till, som "semester, semesterersättning, föräldraförsäkring, sjukersättning, traktamenten, kostförmåner, bostadsförmåner, ersättning för konferensavgifter, arvoden och andra liknande löneförmåner".
Enligt rekommendationerna är ett stipendium en gåva, vilket innebär att lärosätet inte kan kräva någon motprestation. Därför kan till exempel inte ett arbete som gästlärare finansieras genom stipendier.
Robert Andersson reagerar på de här formuleringarna.
– Är inte forskning arbete, vad utför då de anställda forskarna? Det blir en konstig syn på den egna verksamheten. Jag förstår att det ur skattesynpunkt formuleras så att man inte kan ställa krav på forskarprestation, men det gör man ju de facto ändå. Den stipendiat som inte presterar har ju ingen framtid inom akademin.
Robert Andersson menar att det finns en hel del som inte sägs i SUHF:s rekommendationer.
– En sak som inte tas upp i rekommendationen är ersättningens storlek och vad som är en rimlig ersättningsnivå. Bland annat förlorar en stipendiat framtida pension och ersättningen borde därför vara väsentligt högre än en anställds nettolön.
Han påpekar att stipendier får stora konsekvenser för stipendiaten, bland annat påverkar det möjligheten att få ett fullgott försäkringsskydd lång tid efter stipendieperioden.
– Jag hade hoppats att SUHF skulle utfärda rekommendationer till lärosätena att inte använda stipendier. SUHF borde verka för anställning, det tycker jag fattas i rekommendationerna, säger Robert Andersson.
PER-OLOF ELIASSON
