Under arbetet med sin avhandling har Martina Wiksten använt sig av fokusgrupper, analyserat filmklipp i sociala medier och ägnat tio månader åt ett etnografiskt fältarbete på en ungdomsgård i Stockholm. Allt för att få en djupare förståelse för hur tjejer skämtar med varandra, hur de pratar om och drar gränser kring humor.
– Humor är en sådan central del av våra liv. Inte bara ungas liv utan allas. Men tidigare forskning har mest handlat om killars humor, hur grabbighet, maskulinitet eller antiskolkultur uttrycks genom humor. Så jag ville undersöka vad som händer om vi i stället riktar blicken mot tjejers humor, säger Martina Wiksten.
”…tidigare forskning har mest handlat om killars humor, hur grabbighet, maskulinitet eller antiskolkultur uttrycks genom humor. Så jag ville undersöka vad som händer om vi i stället riktar blicken mot tjejers humor.”
Avhandlingen visar att skämtande och skojande med sina vänner inte bara är ett lättsamt tidsfördriv utan också en viktig del av formandet av identitet, tillhörighet, autenticitet och normer inom gruppen. Humor används både för att stärka vänskapsband och tänja på gränser.
– De två kan samexistera. Ibland kan vänskapen och intimiteten bli extra stark av att vi kollektivt bryter mot samhällsregler och tabun. Det blir också ett sätt att prova vattnet i vänskapen – kan vi göra det här tillsammans eller kommer någon att inte skratta med?
Enligt Martina Wiksten är betydelsen av humor allmänt underskattad i samhället – likaså humorns negativa sidor.
– Humor är social men den är också antisocial. Den är ett medel för att disciplinera, upprätthålla maktstrukturer och tysta grupper. Och det som gör det till ett så effektivt medel, och så svårt att angripa seriöst, är att det bara är på skämt.
Avhandlingen
Titel: Det villkorade skrattet: Tjejer, humor och allvar.
Ämne: Barn- och ungdomsvetenskap.
Lärosäte: Stockholms universitet.
Disputationsdatum: 21 november 2025.
