En enkät som Saco-S vid Lunds universitet presenterade i höstas visade att medlemmarna är missnöjda med lönesättande samtal. De svarande beskriver bland annat lönesättande samtal som ett spel för galleriet och teater.
”Medlemmarna vill inte ha lönesättande samtal om de själva får välja oavsett om processen funkar eller ej, eftersom metoden inte passar på ett lärosäte”, sade Adam Brenthel, ordförande för Saco-S i Lund, när Universitetsläraren skrev om undersökningen då.
Nu visar en uppföljande enkät, som facket skickat ut till 365 medlemmar som är chefer, liknande tongångar. Bland de 101 som svarade anger 31 procent att de skulle vilja ha kvar de lönesättande samtalen. Elva av de svarande angav att de inte var lönesättande i sin chefsroll under 2023.
De som svarat på enkäten delas upp i två lika stora grupper, kollegialt valda chefer och administrativa chefer. Bland de kollegialt valda svarar 26 procent att de vill hålla fast vid lönesättande samtal. I gruppen administrativa chefer svarade 35 procent att de vill ha modellen.
– Så budskapet från de lönesättande cheferna, särskilt de akademiska eller kollegialt valda, är ju att man vill ha någonting annat. När vi då läser annat, för det var en fritextmöjlighet, önskar man kollektivförhandlingar eller tarifflöner i stället. Man vill ha något som är betydligt enklare, säger Adam Brenthel.
Adam Brenthel
Ordförande Saco-S, Lunds universitet
Utifrån resultatet i den tidigare enkäten, som gick ut till alla medlemmar i Saco-S, tolkar han det nya enkätresultatet som att chefer är ännu mer missnöjda med lönesättande samtal än vad medarbetarna är.
– Det var lite förvånande, säger Adam Brenthel.
Sinikka Neuhaus, prefekt på institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, är öppen för att testa något nytt. Processen kring lönesättande samtal är tidskrävande samtidigt som enkätresultatet pekar på att det finns ett missnöje med modellen bland chefer, säger hon.
– Men jag tycker inte att det är en ja- eller nej-fråga. Däremot så behöver den lyftas. Vi inom akademin måste väl ändå kunna problematisera, se för- och nackdelar och vad man riskerar?
Samtidigt som ungefär två tredjedelar av de som svarat vill se något annat, svarar 53 procent av de kollegialt valda cheferna att de är nöjda med lönesättande samtal som process.
– Det är ju en svag majoritet som är för, om man ska tänka så. Men jag tycker ändå att det skulle vara spännande med en diskussion, säger Sinikka Neuhaus.
Sinikka Neuhaus
Prefekt, Lunds universitet
Hon anser att parterna bör mötas och diskutera alternativ, givet enkätresultatet. I traditionell, kollektiv löneförhandling ser hon en risk i att den enskilde inte upplever sin röst hörd. Risken med lönesättande samtal är å andra sidan att medarbetarnas förväntningar blir orimliga i förhållande till det löneutrymme chefen faktiskt har.
– Om individer inte upplever sig vara lyssnade på är det ett jätteproblem. Men det är ju ett lika stort problem om den som skriker högst får ut mest. Därför hade det varit spännande med ett samlat grepp från båda parterna, säger Sinikka Neuhaus.
Dan Hyllberg, HR-specialist och förhandlingsansvarig vid Lunds universitet, är inte särskilt förvånad över det som enkäten visar. Inget nytt har framkommit, säger han.
– Så länge jag har jobbat med lönebildning, vilket är 20 år, så har de här synpunkterna dykt upp i någon omfattning. Dessa synpunkter är snarare kopplade till just principen om individuell lönesättning än till exakt vilken metod man använder för att fastställa lönerna.
Dan Hyllberg
HR-specialist och förhandlingsansvarig, Lunds universitet
Att chefer känner att det är svårt att sätta individuella löner för medarbetare samt att löneutrymmet och det egna mandatet är för litet är vanligt, enligt Dan Hyllberg.
Han påpekar också att resultatet inte nödvändigtvis är representativt för samtliga lönesättande chefer vid Lunds universitet.
– Om jag ska höfta till tror jag att vi brukar ha närmare 600 chefer totalt sett i organisationen. Så det blir lite svårt att generalisera resultatet, säger Dan Hyllberg.
Facket hade gärna sett att alla lönesättande chefer fått enkäten, enligt Adam Brenthel vid Saco-S.
”Arbetsgivaren ville inte delta i en sådan totalundersökning, varför enkäten enbart gick ut till de chefer som är våra medlemmar”, skriver facket i rapporten.
Men det stämmer inte att man tackat nej, enligt Dan Hyllberg. Han hade hellre sett att arbetsgivaren också stått som avsändare på enkäten.
– Det är bättre att vi gör en produkt tillsammans. Men ingen kom till skott med det, så vi fick en enkät för påsyn.
Han vill inte uttala sig om huruvida Lunds universitet eventuellt skulle kunna komma att överge lönesättande samtal eller inte, med hänvisning till att diskussioner mellan parterna just inletts.
– Vi behöver analysera problemställningarna ytterligare så att vi verkligen löser de problem som finns med rätt åtgärder, säger Dan Hyllberg.
På SULF:s kongress i höstas röstades en motion om att förbundet ska driva på för att lönesättande samtal ska kunna väljas bort av de lokala parterna igenom. Dessutom ska förbundet utreda alternativa modeller för lönesättning, enligt motionen.
Det förstnämnda har man precis börjat med, enligt Robert Andersson, förhandlingschef för statlig sektor på SULF.
– Nu har vi den här undersökningen från Lund, som visar att det inte upplevs fungera så bra där. Det ger väl arbetsgivarsidan anledning att fundera en del. Att de trycker ner ansvaret till cheferna samtidigt som cheferna inte är nöjda, borde kanske tas på större allvar, säger han.
Robert Anderssons uppfattning är att medlemmar ändå vill behålla den individuella lönesättningen. Därför krävs ett stort jobb för att lösa den andra delen av motionen, förbundets uppdrag om att komma fram till en alternativ modell för lönesättning, säger han.
– Det handlar ju om att uppfinna något nytt som inte finns i dag.
Lunds chefer om lönesättande samtal
26 procent av de kollegialt valda cheferna svarar att de vill hålla fast vid lönesättande samtal.
33 procent av de kollegialt valda cheferna tycker att det lönesättande samtalet är användbart.
35 procent i gruppen administrativa chefer svarade att de vill ha kvar lönesättande samtal.
Enkäten skickades ut till 365 av Saco-S medlemmar vid Lunds universitet som är chefer, 101 svarade. Hälften av dem var kollegialt valda chefer. Elva av de svarande angav att de inte hade en lönesättande chefsroll under 2023.
Källa: Saco-S vid Lunds universitet
