Ett par stopp innan Öresundsbron på den danska sidan ligger Tårnby. Åsa Harvard Maare, lektor vid Malmö universitet, tar trappan ned till perrongen för att hoppa på morgontåget till jobbet. Hon knixar ned rullväskan men behöver ingen hjälp. Den är tom och ska fyllas med matvaror på hemvägen. Det är ju så mycket billigare i Sverige.
På ena sidan stationen är det villaförort och radhus, på den andra klassiskt grå höghus. Här finns en idrottsarena där byggstängsel och en halvfärdig länga med loftgångslägenheter vittnar om att ombyggnation pågår. Projektet ska stå färdigt 2024. Förutom klubbhus och omklädningsrum blir det bostäder riktade till unga och personer med låga inkomster, går det att läsa på skylten utanför.
Forskare och universitetslärare som bor i Danmark men jobbar i Sverige kvalar knappast in i kategorin låginkomsttagare. Men i takt med den svenska kronans fall blir det allt mindre lön kvar att leva på varje månad.
– Det är små saker som liksom inte blir så små. Vi har ett friskvårdsbidrag på 3 500 kronor. Jag är medlem på ett gym och betalar 329 danska kronor i månaden, sist blev det 530 svenska, säger Åsa Harvard Maare.
Färre danska kronor
När familjen först flyttade över Öresundsbron från Malmö för tio år sedan var skillnaden inte särskilt stor. Det gick lite upp och ned, minns hon. För tio år sedan fick man betala 1,15 svenska kronor för en dansk krona. Nu närmar det sig 1,60.
– De senaste åren har jag märkt av hur det blir betydligt färre danska kronor när jag flyttar över pengar. Vi behöver tänka på att hålla nere utgifterna och jag kan inte spara lika mycket.
”De senaste åren har jag märkt av hur det blir betydligt färre danska kronor när jag flyttar över pengar.”
Åsa Harvard Maare
Åsa Harvard Maare ligger inte sömnlös över ekonomin men vet att andra kollegor drabbas hårdare.
– Löneökningarna ligger på två eller tre procent men ingen kompenserar ju för en valutaförlust på tio procent.
Tågvagnen är nästan lika tom som rullväskan. De flesta pendlare åker åt andra hållet. Åsa Harvard Maare slår sig ned på en fönsterplats och öppnar datorn. Till Tårnby station, en halvmil utanför centrala Köpenhamn, har hon tio minuters promenad från bostaden. Hon är svensk medborgare men när barnen blev större blev det naturligt att flytta över till Köpenhamn, där hennes man har sin släkt. Han och barnen är danska medborgare.
På K3, institutionen för konst, kultur och kommunikation, har Åsa jobbat sedan 1999. Den här eftermiddagen ska hon hålla i lönesättande samtal för första gången, hon har just klivit på tjänsten som enhetschef. Att bli chef har inte varit ett mål utan blev ett naturligt steg när chansen dök upp, säger hon. Tjänsten innebär en löneökning. Det var inte oviktigt när hon tackade ja.
I en lunchrestaurang nära Universitetsholmen i Malmö sitter Jens Pedersen, universitetslektor i interaktionsdesign. Före lunch planerade han undervisning tillsammans med ett par kollegor som nu har satt sig några bord bort. På eftermiddagen är det handledningstid med studenter.
Pendlar sedan 2017
Jens Pedersen är dansk medborgare och började pendla över bron till Malmö universitet och K3 2017. Innan dess hade han en tjänst som postdok på IT-universitetet i Köpenhamn. Han har också varit borta från akademin i fyra år och jobbat på ett företag i Århus.
– Det här var en möjlighet till en fast anställning vilket var viktigt. Miljöerna här är väldigt specialiserade, särskilt inom mitt fält, så möjligheten att få jobba med det här är unik. K3 är en lite unik institution faktiskt som känns rätt för mig.
Jens Pedersen bor med sin sambo och hennes två barn i en lägenhet i Köpenhamn. Barnen är växelvis hos sin pappa. Jens har räknat på hur lönen har minskat i värde som följd av den fallande svenska kronan. Dessutom har sinkskatten, den särskilda inkomstskatt som den som bor i Danmark och arbetar i Sverige kan välja att ha, höjts från 20 till 25 procent, påpekar han.
”Min reella lön är ungefär 20 procent lägre i dag än när jag började i förhållande till växelkurs och skatt.”
Jens Pedersen
– Min reella lön är ungefär 20 procent lägre i dag än när jag började i förhållande till växelkurs och skatt. Sedan tillkommer inflationen men den gäller så klart för alla, svenskar som danskar.
Jobbar 120 procent
För att ha råd att bo i Köpenhamn behöver Jens Pedersen jobba extra i Danmark. I somras som censor vid flera olika danska lärosäten. Det är tufft att hinna med.
– 120 procents jobb är mycket. Jag hade en arbetstid på 50 timmar i veckan i juni.
Hans sambo jobbar med teater i Danmark vilket innebär en varierande inkomst, som han beskriver det. I år blev det ingen semesterresa eftersom familjen inte hade råd. Men barnen fick åka med sin pappa åtminstone. Nu försöker de spara till nästa sommar och i januari ska han börja jobba extra igen.
Jens Pedersen är inte säker på att arbetssituationen är hållbar i längden.
– Vi får se. Jag tror inte att jag är ensam pendlare om att överväga att hitta ett jobb i Danmark i stället. Men jag är väldigt nöjd här och glad för att vara i en svensk arbetsmiljö.
”Jag tror inte att jag är ensam pendlare om att överväga att hitta ett jobb i Danmark i stället.”
Jens Pedersen
Han beskriver en tvärvetenskaplig miljö med bra kollegor. Och en skillnad mellan högre utbildning i Sverige och Danmark som drar honom till Malmö. Sverige har en friare syn, i Danmark drivs universiteten mer toppstyrt.
– Det är svårt att förklara men min känsla är att danska universitet drivs lite mer som näringsverksamhet. Med key performance indicators och allt sådant där. Här får jag vara med och sätta en dagordning med friare ramar, säger Jens Pedersen.
Funderar på att flytta
Från fikarummets terrass skymtar skyskrapan Turning Torso och i horisonten breder Öresundsbron ut sig. Åsa Harvard Maare slår sig ned med en kaffe. Tvärtemot Jens Pedersen, som funderar på jobb i Danmark, funderar hon ibland på att flytta tillbaka till Sverige.
– Jag bor i Danmark och trivs men är fortfarande väldigt svensk. Och jag har barn som gillar Skogaholmslimpa, Bregott och allt det där.
På något vis är hon ändå – bokstavligen som hon säger – precis på gränsen. Men barnen går i skolan och hennes man jobbar i Danmark.
– I framtiden behöver jag försöka förstå hur beskattningen av min svenska pension kommer gå till. Jag har onda aningar om hur den kan komma att beskattas i Danmark. Så jag överväger att skaffa en bostad i Sverige och flytta tillbaka, om jag kan få det att fungera att ha resten av familjen boende i Danmark.
De vill vara i Danmark. För de är danskar. Men egentligen har hon tur jämfört med många andra pendlande kollegor, säger hon. Att ha åtminstone en dansk lön i familjen hjälper.
Universitetsläraren har tagit del av berättelser från andra bropendlare, som beskriver hur det är svårt att betala lån eller ha råd med annat än räkningar. Vissa jobbar extra för att få ekonomin att gå runt. Sjukskrivningar har börjat komma, påpekar någon.
Frustrerad och orolig
På K3:s enhet design är Helena Ondrus tillförordnad enhetschef. Hon känner sig frustrerad och orolig.
– Många sitter knapert och det är svårt med motivationen när kursskillnaden är så här stor. Vi kommer ju aldrig någonsin kunna ge dem den kompensationen.
Hennes enhet kommer att drabbas hårt den dagen folk börjar säga upp sig. Stress och sjukskrivningar är nära förestående i vissa fall, säger hon.
– Om det fortsätter så här kommer många ju att försvinna, och det är folk som kanske har jobbat här i tio år. Som är programansvariga eller driver forskningsprojekt.
Åsa Harvard Maare kopplar in datorn vid sitt skrivbord och klickar i gång. Hon uppskattar att ha egen plats. En annan fördel med att ha blivit chef. Trots att hon helst vill uttala sig som medarbetare går hon in i sin nya roll för en stund.
I och med att löneökningar ligger med ”för all framtid” går det inte att kompensera för det som fluktuerar, resonerar hon.
– Lön sätts enbart och allenast efter medarbetarens uppnådda resultat. Inte utifrån att det är synd om medarbetaren.
Hon skulle däremot gärna se att arbetsgivaren kunde erbjuda andra incitament än löneökning. Kanske tillfälligt utökad forskningstid i tjänsten.
Jens Pedersen tycker att arbetsgivaren bör överväga att skjuta till riktade medel tillfälligt, till danskpendlare som grupp. Men han inser att det blir svårt.
– Jag förstår att man kan se det som vårt problem att vi bor i Danmark. Och med samma totalsumma för löneutgifter skulle i så fall våra svenska kollegor få mindre i lön. Så visst är det svårt. Dessutom är det en situation vi kanske inte vill sätta oss i, att medarbetare ska kämpa mot varandra.
Behöver följa avtal
Han inser också att en statlig arbetsgivare behöver följa statliga avtal, och se till grunder för diskriminering. Från politiskt håll vill han se en sänkt sinkskatt. Den sänktes 2014, från 25 till 20 procent, men efter fyra år höjdes den tillbaka.
– Det här är ju inte bara ett problem här i Malmö, det finns säkert andra gränsstäder med liknande utmaningar, säger Jens Pedersen.
Han upplever att facket inte har varit så intresserat av frågan.
– Om du till exempel blir diskriminerad för att du är kvinna eller har ett utländskt klingande namn är det en tydlig diskriminering. Att bo på ett annat ställe är en annan typ av diskussion, därför tror jag att frågan blir för komplicerad.
Micke Svedemar är ombudsman på SULF, med ansvar för lärosätena i södra Sverige. Han har tidigare jobbat på K3.
– Problemet är att man inte får lön efter vilka behov man har. Lön måste vara efter prestation, arbetsuppgifter och arbetsinsats. Med det sagt har vi nu en situation där den danska kronan blivit så fruktansvärt dyr att våra medlemmar som bor i Danmark har fått en rejäl lönesänkning, säger han.
Micke Svedemar
Ombudsman, SULF
Känslan är, säger Micke Svedemar, att gränsen är nådd för när en svensk lön inte längre räcker till danska räkningar. Då återstår bara att hitta ett annat jobb.
”När de tvingas lämna på grund av att de inte har råd att jobba kvar i Sverige, det kommer vi att se effekter av.”
Micke Svedemar
– De välutbildade medarbetare som detta handlar om, med lång utbildning och som ofta har nyckelpositioner på våra svenska lärosäten – när de tvingas lämna på grund av att de inte har råd att jobba kvar i Sverige, det kommer vi att se effekter av.
Forskningsprojekt som inte kan bedrivas. Smala och specifika ämnesområden där det blir svårt att fylla luckorna efter dem som slutar, är några exempel han tar.
– Det är en internationell marknad och om man vill behålla de här medarbetarna ska man kanske inte prata om lönebild på individnivå. Utan titta på gruppnivå.
Micke Svedemar förtydligar sitt resonemang:
– Om det är så att arbetsgivaren inte kan ta in någon annan i stället när personer slutar, måste de jobba med andra mekanismer.
Arbetsgivaren: ”Medvetna om situationen”
Malmö universitet har tagit upp frågan om skatteregler med Öresundsregionen, säger Annika Olsson, dekan vid fakulteten kultur och samhälle. Hon betonar att arbetsgivaren är medveten om att situationen är tuff för många medarbetare. Men också att lönepolicyer och kollektivavtal inte handlar om att ta hänsyn till var någon bor. Eller till växelkurser.
– Då måste vi kanske göra motsvarande åt andra hållet. När svenska kronan blir starkare och man vinner på att bo i Danmark, ska de då betala tillbaka? Vi kan inte ha sådana system på organisationsnivå. Kronkursen måste vår regering ta hand om. Sedan får vi jobba på andra sätt.
Annika Olsson
Dekan, Malmö universitet
Annika Olsson är medveten om att personal kan komma att sluta om problematiken inte får en lösning. Och att man som lärosäte då går miste om kompetens som kan vara svår att ersätta.
– Självklart är det ett problem. Både för dem som individer och indirekt för oss.
Åsa Harvard Maare gör några sista förberedelser inför sina lönesättande samtal. Inga medarbetare i hennes grupp pendlar över bron, säger hon och påpekar ett annat problem.
Den som bor i Danmark och jobbar minst 50 procent i Sverige över en tremånadersperiod, behöver enligt det så kallade Öresundsavtalet inte betala skatt på båda sidor. Problemet är att avtalet inte gäller offentliganställda.
– Det är bara så dumt och det är på tiden att det undantaget försvinner.
Så fungerar sinkskatten och Öresundsavtalet
Den som inte räknas som stadigvarande i Sverige är begränsat skattskyldig. Hen kan då välja att betala särskild inkomstskatt, sink. Man behöver då inte deklarera i Sverige men har ingen rätt till skatteavdrag. Sinkskatten höjdes från 20 till 25 procent 2018.
För den som bor i Danmark och arbetar i Sverige gäller Öresundsavtalet. Så länge som minst hälften av arbetstiden under varje tremånadersperiod sker i Sverige och resten sker hemifrån eller på resande fot, beskattas inkomsten i Sverige.
Öresundsavtalet gäller som regel inte offentliganställda. Om arbetet utförs i Danmark, beskattas man där. För arbetstiden i Sverige betalas skatt i Sverige.
