Konstant andel tidsbegränsade anställningar

Illustration: Nils-Petter Ekwall

Andelen tidsbegränsade anställningar inom akademin är fortsatt dubbelt så hög som på arbetsmarknaden i stort. Detta trots att anställda i akademin är högutbildade och har relativt hög medelålder.

Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, senaste rapport visar att 32 procent av den forskande och undervisande personalen inom högskolan var tidsbegränsat anställd 2022. Motsvarande andel på arbetsmarknaden i stort var knappt 16 procent samma år.

På cirka 15 års sikt har andelen tidsbegränsade anställningar minskat på lärosätena.
– 2008 hade 63 procent av personalen en tillsvidaretjänst och nu är andelen 68 procent. Men sedan cirka tio år tillbaka har andelen varit ganska stabil, säger rapportens författare Elina Stengård, utredare vid UKÄ.

2008 hade 63 procent av personalen en tillsvidaretjänst och nu är andelen 68 procent. Men sedan cirka tio år tillbaka har andelen varit ganska stabil

De möjliga formerna av tidsbegränsade anställningar är många, vissa regleras av antingen högskoleförordningen eller kollektivavtal, bland annat meriteringstjänster, medan andra regleras av lagen om anställningsskydd, las. Till viss del verkar fördelningen vara ett nollsummespel och att det skett omfördelningar inom snårskogen av olika typer av tidsbegränsade anställningar.

Ett exempel är de nya reglerna i las som började gälla 2022. De innebär att en särskild visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning redan efter tolv månader i stället för två år som var fallet tidigare. Rapporten konstaterar att från 2021 till 2022 ökade i stället andelen övriga tidsbegränsade anställningar. Det kan tyda på att lärosätena i dag har hittat nya former för tidsbegränsade anställningar som inte grundar sig i las.
– I alla fall baserat på ett uppföljningsår verkar de här förändringarna i reglerna ha lett till att visstidsanställningar enligt las har blivit en mindre del av de tidsbegränsade anställningarna, säger Elina Stengård.
Men hon påpekar att det är för tidigt att se om ändringen är permanent.

Elina Stengård
Elina Stengård

Utredare, UKÄ

Tidigare har det rapporterats att många forskare och lärare i högskolan varit tidsbegränsat anställda under längre tidsperioder och att olika typer av tidsbegränsade anställningar staplats på varandra. Den här rapporten konstaterar att 2022 har både tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda i genomsnitt cirka tre års tidsbegränsad tjänst bakom sig.

Rapportförfattaren påpekar att det kan betyda att tidsbegränsat anställda därefter får en fast anställning, men det kan också vara ett tecken på att personer med tidsbegränsade anställningar lämnar högskolan.

Något som tyder på det senare är att av dem som lämnat en anställning i högskolan för ett jobb i en annan sektor i Sverige var cirka 73 procent tidsbegränsat anställda innan de lämnade högskolan.

Över huvud taget är det mycket stora skillnader mellan olika ämnesområden. Inom de flesta forskningsämnesområden lämnar majoriteten akademin direkt efter doktorsexamen, men det är möjligt att många inom naturvetenskap fortsätter att forska i ett annat land.

Siffror hämtade från de som tog doktorsexamen 2015 visar att det bara är inom samhällsvetenskap samt humaniora och konst som det är vanligare att fortsätta med en akademisk karriär i Sverige än att lämna högskolan direkt efter disputationen. Inom dessa ämnesområden lämnade endast 28 procent högskolan direkt.

Inom samhällsvetenskap går det dessutom betydligt snabbare att få en fast anställning jämfört med de andra ämnesområdena. Redan två år efter examen hade 40 procent en tillsvidareanställning. Inom de andra forskningsämnesområdena tog det minst fyra år för att komma upp i liknande nivåer, och inom naturvetenskap var det endast cirka 32 procent som hade en tillsvidareanställning sju år efter examen. Det tyder på att de har haft en rad olika tidsbegränsade anställningar under de åren.

Tidigare var det fler kvinnor än män som var tidsbegränsat anställda. Nu kan man inte se några skillnader mellan andelen kvinnor och män med tidsbegränsade anställningar på total nivå. Men det är skillnader i typen av tidsbegränsad anställning. Det är något vanligare att kvinnor har visstidsanställningar eller vikariat enligt las, medan männen i större utsträckning har anställningar som baseras på högskolans särskilda reglering.
– Könsskillnaderna beror nog till stor del på att det är fler kvinnor inom samhällsvetenskap, humaniora och konst. Och inom de ämnesområdena är det vanligare med vikariat, säger Elina Stengård.

Rapporten konstaterar att en hög andel externfinansierad forskning verkar leda till hög andel tidsbegränsat anställda. Följaktligen hänger det också samman med ämnesområden, där naturvetenskap, teknik, medicin och hälsovetenskap har 35–38 procent tidsbegränsat anställda, medan samhällsvetenskap har 25 procent och humaniora och konst har cirka 27 procent tidsbegränsat anställda.
– Om man nu har externt finansierad forskning så är det ju oftare finansiering en kortare tid och då är det ju rimligtvis lättare att ta in någon tillfälligt än att tillsvidareanställa en person.

Förhållandet mellan externfinansiering och tidsbegränsad anställning blir extremt tydligt om man studerar anställningsform per lärosäte.

I ena änden ligger forskningstunga lärosäten med Chalmers i topp med 50 procent tidsbegränsat anställda, tätt följt av Handelshögskolan, Karolinska institutet, Försvarshögskolan, Linköpings universitet och KTH, alla med väl över 40 procent tids­begränsat anställda.

I den andra änden av skalan ligger en rad undervisningstunga nyare universitet och regionala högskolor, från Linnéuniversitetet med 80 procent tillsvidareanställda till Högskolan Kristianstad med 96 procent tillsvidareanställda.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023