Nationell satsning på högskolepedagogik avslutas

Nu ska aktörer i sektorn med egna krafter fortsätta utveckla högskolepedagogiken nationellt. Men utan särskilda pengar för att göra arbetet är risken att det prioriteras bort.

25 januari, 2024

År 2020 kom Universitetskanslersämbetet, UKÄ, fram till att det saknades en nationell strategi för högskolepedagogisk utveckling och likaså ett systematiserat erfarenhetsutbyte mellan lärosätena.

I våras presenterade så Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) en rekommendation för högskolepedagogisk utveckling. Arbete pågår inom SUHF för att i en vägledning konkretisera hur lärosätena kan jobba utifrån dessa rekommendationer.

Sedan ett par år finns också en hemsida med bland annat en resursbank med lärarresurser. Ytterligare en hemsida är under utveckling (högskolepedagogik.se), dit information om aktiviteter och nyheter på det högskolepedagogiska området ska flyttas.

Detta har möjliggjorts genom projektet Högskolepedagogiskt lyft, ett tvåårigt regeringsuppdrag till Universitets- och högskolerådet, UHR. Det tog slut nu vid årsskiftet.

Förslaget i UKÄ:s rapport var dock att UHR skulle få ett långsiktigt uppdrag och 20 miljoner kronor årligen för att främja högskolepedagogisk utveckling.
– Projektet var både en samlande arena och gav stöd för att köpa loss personers tid för att jobba för det nationella planet. Att det försvinner nu visar på en bristande förståelse för behovet av långsiktighet, säger Klara Bolander Laksov, verkställande ledamot i SUHF:s expertgrupp för högskolepedagogik och professor i samma område.

Klara Bolander Laksov

SUHF:s expertgrupp för högskolepedagogik

Ingen forskarskola i sikte
Ett förslag från UKÄ som inte alls har realiserats, vare sig av förra eller nuvarande regering, är inrättandet av en forskarskola inom högskolepedagogik.
– Att inget har hänt är bedrövligt, tycker jag. I länder som är framstående inom högskolepedagogik satsas det statliga medel på forskning inom detta, säger Klara Bolander Laksov.

Nationell plattform
Det nu avslutade projektet Högskolepedagogiskt lyft har fungerat som en nationell plattform för högskolepedagogisk utveckling. Detta har gjorts genom UHR:s roll som facilitator och sammankallade för en grupp av redan existerande nätverk och organisationer som jobbar med frågan på olika sätt.

De som har ingått är bland andra SUHF, Nätverket för it inom högre utbildning, ITHU, Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning, Swednet, och Sveriges förenade studentkårer, SFS – se fullständig deltagarlista i faktarutan nedan.

De har för första gången alla tillsammans identifierat behov, kompetenser, prioriteringar och samarbetsområden inom högskolepedagogisk utveckling.

Utöver det redan ovan nämnda, har detta bland annat resulterat i löpande webbkaféer och webbinarier på relevanta teman, liksom ett digitalt diskussionsforum.

Projektet har också utlyst medel till specifika utvecklingsprojekt och för framtagandet av nya nationella kurser inom högskolepedagogik.
– Många nya samarbeten har initierats genom och tack vare projektet. Det har också hjälpt till att jämna ut de olika förutsättningar som finns för att jobba med högskolepedagogisk utveckling inom landet, säger Niklas Brinkfeldt, ordförande för ITHU och till vardags gruppledare för pedagogisk utveckling vid Mittuniversitetet.

Niklas Brinkfeldt

Ordförande, ITHU

Delar upp arbetet
När projektet nu avslutats finns det ingen som har ett nationellt ansvar för den högskolepedagogiska utvecklingen, men de olika aktörerna som deltog har tagit på sig att fortsatt driva olika delar. Till en början möjliggörs det delvis med projektmedel från UHR.

SUHF ska till exempel vara sammankallande för gruppen och leda det strategiska arbetet. ITHU ska jobba vidare mer praktiskt med samarbeten för nya aktiviteter inom högskolepedagogisk utveckling och för att de ska nå en bredare publik, bland annat genom hemsidan högskolepedagogik.se.

Niklas Brinkfeldt ser, liksom Klara Bolander Laksov, däremot en stor risk för att det nationella högskolepedagogiska utvecklingsarbetet förlorar i fart på grund av bristen på särskilda statliga medel och lärosätenas redan pressade budgetar.

Högskolepedagogiska lyftets referensgrupp

  • Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
  • Nätverket för it inom högre utbildning (ITHU)
  • Högskolepedagogiskt chefsforum (HPCF)
  • Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning (Swednet)
  • Include
  • Sveriges universitets och högskolors it-chefsforum (ITCF)
  • Svenska riksorganisationen för distansutbildning (Sverd)
  • Sveriges förenade studentkårer (SFS)
  • Universitetskanslersämbetet (UKÄ)
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023