Om uppgiften kan lösas på egen hand behövs inget grupparbete, resonerar Eva Hammar Chiriac. Hon är professor i psykologi vid Linköpings universitet och forskar på grupparbeten inom utbildningssektorn.
– Du ska inte använda grupparbetet utan att det finns ett verkligt syfte och en motivation till att studenterna faktiskt måste samarbeta för att lösa uppgiften, säger hon.
Eva Hammar Chiriacs forskning handlar om vad som händer när studenter kommer samman i grupp för att lösa en gemensam uppgift, snarare än om resultatet av grupparbetet. Inom sin forskning gör hon observationer i studenternas autentiska miljö.
”Du ska inte använda grupparbetet utan att det finns ett verkligt syfte”
Förutsättningarna för arbete i grupp innefattar – menar Eva Hammar Chiriac – såväl samarbete som ett gemensamt lärande. Gruppmedlemmarna behöver varandra och varandras kompetens för att lösa uppgiften. Ett välfungerande grupparbete kräver studenter med lämplig kompetens som vet vad som krävs, och som har viljan att fokusera på uppgiften och bidra gemensamt.
Den viktigaste beståndsdelen som läraren måste fundera kring och förbereda är själva uppgiften, säger Eva Hammar Chiriac.
– Det har forskningen, och min avhandling också visat. Uppgiften har störst betydelse för vilket samarbete, vilket arbete och vilka processer som kommer att uppstå i gruppen. Det behöver vara en gruppvärdig uppgift.
Uppgiften ska inte gå lättare för en person att lösa på egen hand, fortsätter hon. Den ska i stället vara utformad så att alla i gruppen har något att bidra med utifrån sina olika kompetenser.
– Uppgiften ska kännetecknas av ömsesidigt beroende och individuellt ansvars-tagande.
Margareta Jernås är docent och pedagogisk utvecklare vid Göteborgs universitet. För att grupparbetet ska kunna bli så bra som möjligt är det viktigt att tydliggöra syftet med grupparbetet för studenterna, säger hon.
Även hon menar att uppgiftens karaktär spelar roll för hur grupparbetet kommer att fungera. Hon påpekar också hur komplicerad gruppdynamik kan vara och att läraren behöver tänka på att fokusera mer på den, och inte bara på ämnet.
– Man får inte glömma bort den sociala biten. Ibland skaver det och studenterna är inte nöjda med uppgiften eller med varandra, säger Margareta Jernås.
I sin yrkesroll håller hon i obligatoriska högskolepedagogiska kurser såväl för lärare som för doktorander. Hon anordnar också valbara workshoppar för lärarna om grupphandledning och grupparbete som metod för lärande. Det sistnämnda upplever Margareta Jernås att det blir mer och mer diskussion kring.
– Grupparbetet är ju delvis en resurssak, då vi generellt får större studentgrupper. Men det är också en metod och det finns mycket som visar att grupparbete kan bidra på många positiva sätt.
En grundbult för att lyckas i planeringen är att motivera för studenterna varför man ska ha grupparbetet, menar Margareta Jernås. Läraren kan här vägleda studenterna igenom kursplanens lärandemål och koppla dem till grupparbetet som form för lärande. Med utgångspunkt i den kurs eller det program som studenterna läser.
– Om det är en yrkesförberedande kurs kan det till exempel handla om hur man senare i yrkeslivet kommer till arbetssituationer där man ska kunna arbeta i team, hantera konflikter och fatta gemensamma beslut. Att få studenterna att se vilka lärandemål de kan uppfylla genom att de samarbetar i grupp är viktigt, säger Margareta Jernås.
Så vilka argument finns det då för att använda sig av grupparbetet som metod för lärande?
– Att se lärandet i ett sociokulturellt perspektiv innebär att man ser lärandet som en process som sker i samspel med omgivningen. Det sociokulturella perspektivet innebär att lärande ofta sker tillsammans med andra genom att delta i gemensamma aktiviteter där vi kommunicerar och interagerar, säger Margareta Jernås.
Förutom att samarbetsförmågan utvecklas ger grupparbetet också olika perspektiv, det kan uppmuntra till kritiskt tänkande och det kan göra studenterna mer trygga i sin roll genom det sociala stöd som gruppen kan utgöra. Grupparbetet kan också bidra till att missförstånd kan redas ut, menar hon.
Ett tydligt arbetsupplägg från lärarens sida skapar goda förutsättningar för grupparbetet.
– Det kan man ju tycka är självklart, men det finns många studier där det framkommer att studenter undrar över vad uppgiften egentligen gick ut på, säger Margareta Jernås.
Det behövs också förhållningsregler för själva grupparbetet. Regler för vem som ska göra vad, för vilka roller som ska finnas inom gruppen och regler för hur man ska kommunicera med varandra, säger hon.
– En del kallar det för kontrakt.
”Det ska vara ett levande verktyg snarare än något som bara skrivs i början av kursen och lämnas in till läraren.”
Eva Hammar Chiriac är inne på samma linje. I ett så kallat gruppkontrakt bör studenterna fastställa hur de tolkar uppgiften och vilket som är dess syfte. Olika roller inom gruppen, eventuella gruppledare samt normer, regler och förväntningar på varandra som gruppmedlemmar är annat som bör tas upp i kontraktet, menar hon.
– Det ska vara ett levande verktyg snarare än något som bara skrivs i början av kursen och lämnas in till läraren.
Om en konflikt uppstår kan gruppdeltagarna ta fram kontraktet och se om arbetet i gruppen följer överenskommelserna i kontraktet eller om något i kontraktet behövs ändras på under grupparbetets gång. Det är gruppen som ska ha nytta av kontraktet och inte läraren, säger Eva Hammar Chiriac.
Förhållningsregler för hur man ska ge återkoppling inom gruppen kan också behövas, menar Margareta Jernås.
– Om studenter på exempelvis psykologprogrammets termin tio ska jobba ihop är de rutinerade i att få respons och ge feedback. Men på de första terminerna är studenterna inte lika vana vid att få återkoppling. Som lärare behöver man verkligen trycka på att konstruktiv återkoppling är en utvecklande strategi för studenters lärande, även om den kan vara utmanande att få om den inte är positiv, säger hon.
Gruppstorlek är en annan sak att fundera över, påpekar Eva Hammar Chiriac. Optimalt är sex till åtta studenter per grupp.
Det är inte heller rimligt att som universitetslärare anta att alla högskolestudenter faktiskt vet hur man gör när man jobbar i grupp. Ett bra sätt att komma runt det är att helt enkelt öva på att arbeta i grupp, menar hon. Till exempel genom att inleda kursen med en kort gruppuppgift, som studenterna sedan utvärderar och lär av tillsammans.
Sex vägar till ett lyckat grupparbete
2. Se till att gruppmedlemmarna presenterar sig för varandra.
3. Ha tydliga riktlinjer för vad som ska göras och hur lång tid det ska ta. Var tydlig med syftet, om grupparbetet utgör mål eller medel.
4. Var tydlig med hur uppgiften ska följas upp, bedömas och redovisas.
5. Avsätt tid till varje grupp att upprätta förhållningsregler.
6. Ge återkoppling kontinuerligt. Gör dig tillgänglig för handledning och konsultation.
Källa: Margareta Jernås, Eva Hammar Chiriac
