Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nio tips när du ska söka medel från privata stiftelser

Att lägga några extra timmar på att tydligt förklara vad din forskning går ut på och hur den passar ihop med stiftelsens ändamål kan löna sig. Många som söker anslag faller bort i första gallringen på grund av slarv i ansökningarna.

23 mars, 2022
Lisa Beste

Låtsas att du har Ingvar Kamprad framför dig och att du ska beskriva forskningen för honom. Det brukar Katarina Olsson, professor vid Lunds universitet och ordförande i Familjen Kamprads stiftelses styrelse ge som tips på hur man kan tänka när man ska skriva en ansökan om forskningsmedel från just den stiftelsen.

Flera stiftelser vittnar om samma problem – att de får in många ansökningar som visserligen handlar om vetenskapligt bra forskningsprojekt, men ansökningarna är dåligt anpassade till det aktuella syftet som stiftelserna har att hålla sig till, och ofta framgår det inte tillräckligt tydligt vad den sökande planerar att göra.

Storleken på de privata stiftelsernas bidrag till forskningen har ökat tack vare en positiv utveckling på börsen de senaste 20 åren, med vissa undantag på grund av de senaste två årens coronapandemi. Flera av representanterna från stiftelser som Universitetsläraren pratat med skulle gärna se att de fick in fler ansökningar som matchar stadgarna där det står vad donationerna får gå till.

Här är några tips från personer på olika stiftelser, till dig som vill söka pengar:

  1. Det kanske låter banalt, men läs instruktionerna som finns i utlysningarna noga. Det fungerar dåligt att skicka samma ansökan till olika finansiärer. Även om det handlar om samma projekt så har stiftelserna olika fokus och det behöver man ta hänsyn till.
  2. När det framgår tydligt vad stiftelsen har för speciell inriktning – släng inte bort din tid på att skriva en ansökan om inriktningen inte stämmer in på dig. Det är bättre att skriva få ansökningar till rätt finansiärer än många dåliga.
  3. Tänk igenom din budget. Anpassa din ansökan efter storleken på de anslag som stiftelsen brukar dela ut. Gör en realistisk plan för vad pengarna ska räcka till, gärna i samråd med en ekonom vid ditt lärosäte som kan hjälpa dig att göra en överslagsberäkning, så att projektets kostym inte blir för stor.
  4. Var ute i god tid. Jobba inte med ansökan i sista minuten.
  5. Knyt ihop säcken genom att skriva ett stycke som förklarar hur ditt projekt passar ihop med stiftelsens inriktning.
  6. Om stiftelsen är intresserad av att finansiera innovationsprojekt snarare än grundforskning, fokusera på tillämpningen av din forskning och inte på hur många vetenskapliga publikationer du kommer att publicera.
  7. Finns det risk för att det kan uppstå kritik för att din forskning får pengar från en finansiär med en agenda? Försök ordna finansiering från olika håll, så att du fortfarande kan betraktas som fri och inte ”köpt”.
  8. Hur hittar man de små stiftelserna? På webbsidan stiftelsemedel.se, som drivs av en ideell förening, kan man använda nyckelord för att söka efter stiftelser inom sitt verksamhetsområde. Söktexten ”forskare” ger 484 träffar, ”naturvetenskap” 149 träffar, ”samhällsvetenskap” 44 träffar, ”medicin” 964 och ”humanistisk forskning” 13 träffar.
  9. Vissa lärosäten, till exempel Umeå universitet och Lunds universitet har publicerat listor på webben, med bland annat regionala tips på forskningsstiftelser. Vissa stiftelser besöker lärosätena och informerar om sin existens.

Tre stiftelser

Vad ville donatorn?

Lars Johan Hierta

Stiftelsen Lars Hiertas minne, grundad 1877 av Wilhelmina Hierta.
Gåvobrevet från änkefru Wilhelmina Hierta säger bland annat att ”denna fonds mål är att fritt och oberoende verka för det menskliga framåtskridandet och detta hufvudsakligen genom att framkalla och befordra sådana vetenskapliga upptäckter och uppfinningar, sociala förbättringar och frisinnade reformer, som kunna blifva till välsignelse för menskligheten i allmänhet och serskildt för Sveriges folk. Dervid böra förnämligast afses sådana ändamål, hvilka icke af staten eller kommunen kunna påräkna tillräckligt understöd.”

Åke Wiberg

Åke Wibergs stiftelse, grundad av entreprenören och politikern Åke Wiberg 1953.
Enligt stadgarna är stiftelsens ändamål att tillgodose alla eller något av syftena: ”a) att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar, b) att utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer främja vård och uppfostran av barn; att lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning och att utöva hjälpverksamhet bland behövande, c) att främja vetenskaplig forskning.” Stiftelsen ger anslag till vetenskaplig forskning inom medicin, humaniora och samhällsvetenskap, och till vård och utbildning av barn och ungdom.

Erik Philip-Sörensen

Erik Philip-Sörensens stiftelse, instiftad 1976 av grundaren av koncernerna Securitas och G4S.
Stiftelsens fullständiga namn är sedan 1985 Erik Philip-Sörensens stiftelse för främjande av genetisk och humanistisk vetenskaplig forskning. Från början skulle stiftelsen särskilt främja zoologiskt genetisk vetenskaplig forskning. Den humanistiska delen fanns alltså inte med då, men blev aktuell när donatorns intresse försköts till språk, historia, filosofi och moral. Ändringen av både stadgarnas ändamålsparagraf och namnet på stiftelsen blev möjlig efter att Kammarkollegiet accepterat donatorns önskemål om en så kallad permutation.

Lisa Beste
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023