Ekonomisk kris sänker brittiska lärosäten

Från tre campus till ett eller två. För University of Wolverhampton kan den ekonomiska kris som många brittiska universitet hamnat i leda till en rejält minskad kostym.
– Moralen bland oss lärare sjunker, säger Catherine Lamond, universitetslärare och vice ordförande i fackförbundet UCU:s lokalavdelning.

19 juni, 2024
Magnus Hartman
Lönenivåerna och den ökade arbetsbelastningen gör att det har blivit svårare att rekrytera universitetslärare, säger Catherine Lamond, lokal vice ordförande i UCU vid University of Wolverhampton.

Färre internationella studenter och kraftigt ökande kostnader har slagit hårt mot ekonomin för ett stort antal universitet i Storbritannien. Enligt fackförbundet University and College Union, UCU, har hittills 44 universitet – drygt en fjärdedel av sektorn – aviserat program för uppsägning av personal.
– Många av mina kollegor har redan förlorat jobbet, säger Catherine Lamond, lokal vice ordförande i UCU och lärare på lärarutbildningen vid University of Wolverhampton.

Hon visar runt på campusområdet i Telford, en stad som började byggas i mitten av 1960-talet, tre mil väster om den gamla industristaden Wolverhampton i mellersta England. I universitetsområdet finns en hel del nyuppförda byggnader, men några studenter syns inte till.
– Många universitet har byggt ut sina campus med flådiga byggnader så de ser ut som flygplatser. Men får man inte tillräckligt med studenter har man inte råd att ha kvar alla dessa byggnader, säger Catherine Lamond.

I slutet av 2021 konstaterades det att University of Wolverhampton hade ett underskott på 20 miljoner pund. "Vi har aldrig fått någon riktig förklaring till hur det kunde gå så illa", säger Catherine Lamond.

För University of Wolverhampton kan de senaste tre årens ekonomiska svårigheter betyda att både campuset i Telford och det i Walsall behöver läggas ner. I stället planerar man att investera i centrala Wolverhampton där universitetet har sitt ursprung.
– Tidigare fick vi alltid höra att universitets ekonomi var bra, men i slutet av 2021 stod det klart att det fanns ett underskott på 20 miljoner pund (cirka 270 miljoner kronor, reds anm.). Vi har aldrig fått någon riktig förklaring till hur det kunde gå så illa.

Året därpå fick universitetet dispens från att betala ut den avtalade löneökningen till sina anställda, med hänvisning till de ekonomiska problemen. Lärarnas arbetssituation har också påverkats av en bantning av den interna servicen, vilket lett till att de fått allt fler administrativa arbetsuppgifter.
– Sämre betalt och ökad arbetsbelastning gör att vi inte längre är en lockande arbetsplats. Det gör det svårare att rekrytera ny personal och har fått moralen hos oss lärare att sjunka, säger Catherine Lamond.

I ett försök att få stadga i ekonomin har universitetets utbud av kurser och program börjat förändras. Bland annat har utbildningen av sjuksköterskor byggts ut för att möta behovet på arbetsmarknaden, medan konst- och musikutbildningar stängts med motiveringen att de är kostsamma och inte lockar tillräckligt många studenter.

Många brittiska universitet får en stor del av sina intäkter från de studieavgifter internationella studenter betalar. Pengarna har bidragit till att täcka upp för det minskade värdet av studieavgifter från inhemska studenter. De avgifterna är frysta sedan 2017.

Men nu börjar antalet internationella studenter falla, dels på grund av brexit, dels som en följd av regeringens restriktiva invandringspolitik.
– Internationella studenter får inte längre ta med sina anhöriga. Det har framför allt påverkat rekryteringen till masterutbildningarna. Många av de här studenterna är lite äldre och kan vara gifta och ha barn. Tidigare kunde de ta med familjen, stanna ett par år och sedan åka hem. Nu väljer de att inte åka hit, säger Catherine Lamond.

Ytterligare ett orosmoln för universitetslärarna och annan personal är den strukturella förändring som Coventry University gått i bräschen för. Universitetet, som bara ligger några mil från Wolverhampton, har även verksamhet i London och på ytterligare några platser. Genom att bilda ett antal dotterbolag och föra över verksamhet och personal dit har Coventry University minskat sina utgifter genom att till exempel frångå nationella regler om inbetalningar av pension.

Några universitet har tagit efter och Catherine Lamond befarar att hennes arbetsgivare kommer att göra samma sak.
– Det här är mycket oroväckande. I Coventry flyttas all personal till de här bolagen, även universitetslärare. Man börjar med de nyanställda, men risken är att man fortsätter med de som redan är anställda, säger hon.

Minskade intäkter från studieavgifter sänker universitetens ekonomi, men krisen började redan under pandemin, menar Will Marsh, marknads- och kommunikationsdirektör vid University of Wolverhampton.
– Under 2021 ökade pandemin våra kostnader avsevärt, samtidigt som vi och många liknande universitet såg att inskrivningarna minskade med tillhörande inkomstbortfall, konstaterar han.

Det underskott på motsvarande 270 miljoner kronor som University of Wolverhampton redovisade 2021 följdes av en fortsatt svag ekonomi med ökade kostnader för bland annat löner och pensioner, framhåller Will Marsh i mejl till Universitetsläraren:
”Det råder ingen tvekan om att den nuvarande regeringens begränsningar av invandringen har en negativ inverkan på Storbritannien som studiedestination.”

Han bekräftar att ett ökat fokus på utbildningen av sjuksköterskor är en viktig del i försöken att vända nedgången:
”Färdigheter som genereras av oss och andra brittiska universitet kan spela en viktig roll för att hjälpa till att förbättra sjukvården över hela landet”, skriver Will Marsh.

Nya universitet har störst ekonomiska problem.

Totalt finns cirka 160 universitet i Storbritannien. Av dessa bildades knappt 70 genom The Further and Higher Education Act 1992 då en rad högre läroinstanser ansökte om att bli universitet.

Många äldre universitet med hög status har stark ekonomi, bland annat tack vare stora tillgångar i fastigheter. Särskilt gäller det de 24 universitet som ingår i Russelgruppen, bland annat Oxford, Cambridge och University of Birmingham.

Källa: Council for the Defence of British Universities (CDBU).

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023