”Sifforna i statistiken ger absolut ingen korrekt bild”

Under 2023 anmäldes totalt 61 fall av arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning vid samtliga universitet och högskolor. Av dem avsåg 29 psykosociala besvär. Mörkertalet är stort, menar både facket och arbetsgivaren vid Uppsala universitet, som inte hade en enda anmälan.

19 juni, 2024
Under 2023 anmäldes totalt 61 fall av arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning vid samtliga universitet och högskolor.

Under 2023 fick Arbetsmiljöverket in 61 anmälningar om arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning från universitet och högskolor, visar Arbetsmiljöverkets statistik som Universitetsläraren har gått igenom. Psykosociala problem låg bakom 29 av dem varav 18 var orsakade av hög arbetstakt, det vill säga stress.

Vid flera större lärosäten, som Stockholms universitet och Uppsala universitet, anmäldes inte en enda arbetssjukdom som lett till sjukskrivning under förra året.
– Sifforna i statistiken ger absolut ingen korrekt bild. Vi har inga egna mätningar men jag skulle säga att stressen ökar. Att mer arbete ska göras på samma tid, säger Robert Malmgren, ordförande för Saco-S vid Uppsala universitet.

Robert Malmgren

Ordförande, Saco-S vid Uppsala universitet

Han får medhåll av arbetsgivaren.
– Att vi med närmare 8 000 anställda inte skulle ha någon arbetssjukdom stämmer förstås inte. Vi arbetar sedan några är med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet, för att bli bättre på att upptäcka och anmäla arbetssjukdomar och stress, säger Karin Karlström, HR-strateg vid Uppsala universitet.  

Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att förebygga och att anmäla arbetsskador.
– För vår del tror jag det handlar om ovana för våra chefer som sällan hanterar dessa ärenden, att upptäcka psykosociala problem, hantera dem och att anmäla dem. Här har vi en utmaning att nå ut till våra chefer ute i verksamheten, säger Karin Karlström.

Som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet införde Uppsala universitet ett nytt system för att följa upp arbetsskador i fjol. Det gör att fler ärenden än tidigare fångas upp. Men det har inte automatiskt lett till fler anmälningar till Arbetsmiljöverket, säger Karin Karlström.
– Systemet är utformat så att anmälan till den nationella statistiken inte sker automatiskt.

Hon anser att det är viktigt att de skador och sjukdomar som upptäcks anmäls till den nationella statistiken.
– Vi behöver en rättvisande statistik som underlag för miljöarbetet, säger Karin Karlström.

Den nationella statistiken sköts av Arbetsmiljöverket där Kjell Blom är utredare vid enheten för statistik och analys.
– Vi kan se att det är få anmälningar för psykosociala besvär inom universitet och högskolor. Men om det beror på en bra arbetsmiljö eller om de är dåliga på att anmäla kan jag inte säga, säger han.

Han påpekar dock att det finns en underrapportering av arbetsolyckor och arbetssjukdomar, sett över hela arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverkets egna undersökningar visar att underrapporteringen för arbetsolyckor är minst 50 procent och att den siffran är ännu större när det gäller arbetssjukdomar.

Nationella statistiken för arbetsskador

Den nationella statistiken för arbetsskador består av arbetssjukdomar och arbetsolyckor. Dessa delas i sin tur upp i:

  • Arbetssjukdomar som leder till sjukskrivning.
  • Arbetsolyckor som leder till sjukskrivning.
  • Arbetsolyckor som inte leder till sjukskrivning.
  • Arbetsolyckor till och från jobbet.

Källa: Arbetsmiljöverket

 

Robert Blomgren vid Saco-S i Uppsala säger att det har varit svårt att få arbetsskadorna anmälda. Facket är just nu engagerat i flera rehabiliteringsärenden.
– Dessa borde vara anmälda som arbetsskador. Jag tror att problemet främst handlar om okunskap som gör att anmälningarna inte blir gjorda.

Okunskapen, menar han, handlar om hur arbetssjukdomar hanteras och om vikten av en korrekt statistik för att få ett bra underlag för arbetsmiljöarbetet.
– Jag tror inte att arbetsgivaren försöker mörka arbetsskadorna, utan tror snarare att det varit för mycket administration kring anmälningarna och att motivationen inte varit så hög, säger Robert Malmgren.

Universitetets HR-strateg, Karin Karlström, säger att det absolut inte handlar om en ovilja.
– Tvärtom. Det här är något vi vill komma till rätta med. Det är viktigt med en korrekt statistik. Men inte bara det. Vi behöver kontinuerligt utveckla vårt arbetsmiljöarbete.  

Arbetsmiljöverkets utredare Kjell Blom säger att politiska beslut i början av 1990-talet också minskade motivationen hos arbetsgivare att anmäla arbetsskador. Då blev det svårare att få en skada godkänd som arbetsskada, ersättningar för arbetsskador försämrades och kostnader för skador flyttades över från staten till arbetsgivarna.

Sedan 2003 behövs inte heller någon anmälan för arbetsskada för att kunna söka ersättning för den.
– Det finns ingen morot för arbetsgivare att anmäla arbetsskada. Idag går det att söka ersättning även om det inte finns en anmälan i botten, säger Kjell Blom.

Varje år anmäls ändå 150 000 arbetsskador. Omkring 90 procent rör olyckor medan arbetssjukdomar står för resterande del.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023