Svensk forskning är beroende av internationella samarbeten. Samtidigt sker en snabb ekonomisk, teknologisk och vetenskaplig utveckling i nya delar av världen och i länder med auktoritärt styre. Att svenska lärosäten fortsätter utveckla sina samarbeten med en större grupp länder innebär flera möjligheter och utmaningar. I en värld där globala maktstrukturer snabbt förändras behöver svenska lärosäten bedriva internationellt samarbete på ett mera ansvarsfullt sätt. Men även regeringen behöver konkretisera sitt stöd för att akademin ska kunna stärka sitt arbete.
Internationella samarbeten är en starkt bidragande faktor till hög kvalitet i forskning och högre utbildning. Att finna lösningar på de stora utmaningar som världen står inför, exempelvis inom klimat, energi och hälsa, kräver också samarbeten över geografiska och vetenskapliga gränser. Exempelvis visar utbrottet av det nya coronaviruset hur viktigt det är att länder och forskare samarbetar öppet med varandra för att lösa problem som berör oss alla.
Internationella forskningssamarbeten är i synnerhet viktiga för ett litet och öppet land som Sverige för att uppnå teknologiska och vetenskapliga framsteg. 99 procent av världens kunskapsproduktion sker nämligen utanför Sverige och 70 procent av svenska vetenskapliga publikationer är samförfattade med åtminstone en forskare vid en utländsk institution. Svenska forskare har numera även samarbeten med forskare i allt fler länder.
Framför allt sker ökningen av samarbeten där vetenskap utvecklas snabbt. Bland länder med snabb vetenskaplig utveckling, räknat i tillväxt i vetenskapliga publikationer, finns exempelvis Kina, Singapore, Saudiarabien, Sydkorea, Iran, Qatar och Indien. Kina är i dag det största kunskapsproducerande landet i världen. Svenska sampublikationer med forskare från kinesiska forskningsinstitutioner uppgick förra året till 3 421, vilket är en fördubbling sedan 2013. Vidare är Kina, Indien och Sydkorea de länder som har flest universitetsstuderande utomlands, tillsammans över en miljon.
Överlag bidrar mångfald i akademin till perspektivrikedom och möjligheter till meningsfulla utbyten. Poolen av intressanta idéer, vetenskapliga problem och lösningar samt resurser på svenska lärosäten ökar. I denna bemärkelse är svenska lärosätens allt större portfölj av internationella samarbeten en positiv utveckling. Men olikheter är också en källa till missförstånd och konflikter. Det kanske mest tydliga exemplet är Kina som framträtt som en jämbördig aktör till Europa och USA inom forskning. Parallellt med det har Kina ambitioner att vara ledande i världen i politiska, militära och ekonomiska sammanhang, vilket ses som en stor utmaning främst i USA men också i Europa.
Vi måste förhålla oss till att många av de snabbt vetenskapligt växande länderna har annorlunda normer, politiska strukturer och vetenskapliga system jämfört med Sverige. På flera håll, även i mer närliggande länder såsom Ungern och Turkiet, inskränks den akademiska friheten. Det finns en lång rad exempel på att forskning med viss inriktning försvåras för att den anses misshaglig eller farlig ur ett politiskt perspektiv. Forskningsresultat som utvecklats i internationella samarbeten kan också användas i syften som kränker mänskliga rättigheter. Det finns dessutom risk att svenska forskare väljer att förlägga forskning i länder som har lägre forskningsetiska krav än de som gäller i Sverige. De kan därmed genomföra forskning som skulle anses oetisk i Sverige.
Den svenska regeringen har dock tydligt uttryckt att våra lärosäten ska bedriva internationalisering öppet men ansvarsfullt och likaså med lärosäten i länder som skiljer sig väsentligt från Sverige kulturellt eller politiskt. Vi anser att det är helt nödvändigt för akademin att aktivt bedriva samarbeten internationellt. Detta är viktigt för svensk grundforskning och även för att vi ska kunna bidra med lösningar till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Men det förutsätter medvetenhet och en djupare kunskap bland forskare, universitetsledningar, forskningsfinansiärer och den svenska regeringen om de värderingsmässiga svårigheter som allt oftare uppstår i internationella samarbeten.
Även om varje forskare har ett eget ansvar i internationella samarbeten måste lärosätena överlag ta mer ansvar och erbjuda bättre stöd till medarbetarna. Arbetet med ansvarsfull internationalisering behöver således genomsyra lärosätenas verksamhet på alla nivåer.
Stiftelsen för Internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har i samarbete med Lunds universitet, Karolinska institutet och Kungliga Tekniska högskolan tagit fram en skriftlig vägledning för universitetsledningar, forskare och stödverksamheter på lärosäten. Den lanseras nu och uppmanar till ökad reflektion kring etik, institutionell autonomi, kulturell, politisk och legal kontext, och relationsbyggande. Som ett nästa steg ska en nationell kurs med fokus på ansvarsfull internationalisering utvecklas för att stärka kompetensen på svenska lärosäten. Vidare kommer vi att bjuda in till en fördjupad dialog och samarbete mellan svenska lärosäten, och de i utlandet, rörande ansvarsfull internationalisering.
Men för att göra välövervägda analyser och riskbedömningar krävs tillgång till aktuell och djup kunskap om förhållanden i samarbetsländer av ett slag som lärosäten själva inte har kapacitet att systematiskt sammanställa. Vi uppmanar därför regeringen att ta fasta på Internationaliseringsutredningens förslag om en stärkt omvärldsbevakning där relevanta myndigheter får ökade resurser och ett tydligare uppdrag att bedriva detta. Regeringens initiativ att skapa kunskapscenter om Kina och Ryssland är också behövligt. Här är det centralt att olika politikområden kan kopplas ihop. Det är angeläget att dessa initiativ leder till ökad kompetens i Sverige om hur vi kan samarbeta över gränser och där en bred portfölj av olika frågor kring internationalisering balanseras. De statliga forskningsråden måste också ha tydligare och mer långsiktiga strategier kring hur finansiering av internationella samarbeten utanför EU ska ske.
Förbättrad dialog och en högre medvetandegrad överlag kring vad som är ansvarsfull internationalisering leder till att mer underbyggda beslut kan tas. Det innebär flera meningsfulla och fruktbärande internationella relationer och minskar riskerna i samarbeten. Detta i sin tur skapar större möjligheter att stärka grundforskningen och att finna lösningar på globala utmaningar i multilaterala sammanhang.
Tommy Shih, policyrådgivare, STINT och docent, Lunds universitet
Albin Gaunt, projektledare, Karolinska institutet
Andreas Göthenberg, vd, STINT
Sigbritt Karlsson, rektor, Kungliga Tekniska högskolan
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska institutet
Sylvia Schwaag Serger, prorektor, Lunds universitet
Torbjörn von Schantz, rektor, Lunds universitet
Stefan Östlund, vicerektor, Kungliga Tekniska högskolan
