Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Att blogga kan vara marknadsföring

Nu blir det allt vanligare att blogga på svenska universitet och högskolor. Forskare knyter kontakter med varandra och nya kanaler öppnas till en bredare allmänhet. Blogg kan också vara marknadsföring. I år har Umeå universitet värvat studerande med hjälp av lärare, forskare och studenter, som berättat om sina erfarenheter på en av Sveriges populäraste ungdomssajter.

30 november, 2006
Universitetsläraren

En blogg är en en ofta uppdaterad webbplats. Det hela startade i mitten av 1990-talet i USA som kommenterande länkar och ett redskap för navigation på internet.
Mediet har expanderat explosionsartat. Flodvågskatastrofen annandag jul 2004 visade att bloggandet blivit en etablerad företeelse. Värdefull information spreds snabbt om de dramatiska händelserna och bloggarna översattes till franska, tyska, kinesiska och flera andra språk.
Enligt en uppskattning fanns det i slutet av 2005 mer än femtio miljoner bloggar i hela världen.
Bloggande kan vara yttrandefrihet i totalitära stater. För några år sedan fanns ingen bloggcensur i Iran. Datorkunniga iranska kvinnor utnyttjade möjligheten att uttrycka sig fritt och 2003 var farsi det fjärde vanligaste språket i bloggosfären.
Etablerade massmedier får konkurrens. I USA tvingades exempelvis en amerikansk senator avgå efter att hans kontroversiella uttalanden om segregation mellan svarta och vita först uppmärksammats av observanta bloggare.

Bloggat sedan 2002
Gustav Holmberg är vetenskapshistoriker på Forskningspolitiska Institutet vid Lunds universitet. Han har bloggat sedan 2002 och använder det nya mediet både som forskare och lärare.
– Bloggen är en i raden av de praktiker som finns i samtalskulturen i forskarvärlden. Bloggen ger en möjlighet att öva hantverket. Jag associerar till blixtschack. Jag kan arbeta med uttrycksmedlen i ett snabbt tempo.

Öppet forum
Han betonar att detta är ett öppet forum, med möjlighet att få inblick i vad som är på gång.
– Jag kan snegla över axeln på mina kolleger. Här finns chansen att gå emot den balkanisering som finns i universitetsvärlden, där det ofta är skarpa gränser mellan olika ämnen och institutioner. I bloggvärlden går det att titta in i andra discipliner.
I fikarummen på universitet och högskolor talas det gärna och engagerat om utspel från riksdag och regering och mer eller mindre populära propåer från EU:s myndigheter.
– Jag har intrycket att forskningspolitik är ett flitigt avhandlat bloggämne. Bloggarna kan fungera som ett mellanting mellan diskussionen runt kaffebordet och mer officiella handlingar, säger han.
Kommunikationen på internet och öppenheten mot en bredare allmänhet kan länkas samman med en vetenskaplig tradition.
– Det kan till exempel handla om populärvetenskap. Redan på 1800-talet fanns föreläsningsföreningar. Forskare har med jämna mellanrum publicerat sig i böcker och tidningar och framträtt i tv. Bloggen är ytterligare en arena och en möjlighet för vetenskapsmannen att få uppmärksamhet och att erövra en framskjuten position.

Blogg som seminarium
Gustav Holmberg använder bloggen inte bara som forskare utan också i undervisningen.
– Vi har en intern kursblogg för lärare och studenter. När jag startade för två år sedan var bloggen mest en anslagstavla för läraren. Nu kan den liknas vid ett seminarium, där studenterna utbyter erfarenheter och kunskaper med varandra.
Hur ser en blogg ut? Vilket språk används och vilka ämnen är mest populära?
– Det går inte att säga vad böcker handlar om och hur de är utformade. På samma sätt som det finns helt olika böcker skiljer sig bloggarna från varandra.
Sara Kjellberg är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon undersöker hur öppenheten i det nya mediet kan påverka forskningen.
– Allt fler forskare bloggar i Sverige. Ibland möts de av skepsis och en undran om det verkligen är klokt att skriva om sitt arbete redan i ett tidigt skede. Men min erfarenhet är att bloggarna själva inte upplever denna öppenhet som ett dilemma.
Med hjälp av det nya redskapet kan allmänheten få fri tillgång till arbetet i forskarverkstaden och de senaste vetenskapliga rönen.
– Internationella erfarenheter visar att patientorganisationer och andra gärna vill ha en dialog med forskarsamhället. De kan använda söktjänster som är inriktade på bloggosfären, berättar Sara Kjellberg.
Bloggen har ofta ett personligt tilltal.
Den informella tonen kan användas för att marknadsföra universitet och högskolor.
Universitetet i Umeå har i en satsning i mars och april i år vänt sig till ungdomar i åldern 18–25 år för att locka till studier vid det norrländska lärosätet. Lärare, forskare och studenter har bloggat på den populära ungdomssajten Lunarstorm, som bland annat skriver: ”Varje vecka samlas 1 200 000 sköna människor på Sveriges äldsta och mest populära mötesplats för att umgås, nätdejta och diskutera”.

Locka till Umeå
Enligt ett pressmeddelande har kampanjen varit framgångsrik. Antalet besökare på universitetets webbplats har tredubblats. Bloggarna har bland annat svarat på frågor om hur det är att flytta långt hemifrån, om man måste plugga jämt och om det är kallt i Umeå.
En av bloggarna är doktor i kostvetenskap. Hon berättar om sin karriär, om utbudet av kurser inom ämnesområdet och framhåller bland annat att det känns ”oerhört roligt och stimulerande” att arbeta med ett så ”högaktuellt ämne”.
En bloggande läkarstuderande pustar ut efter den senaste tentan, rapporterar att erfarenheten från en praktik var upplyftande och att han ska njuta av våren i en stuga på en bergstopp.
Också förra året satsade Umeå universitet på bloggen som marknadsföring. En reklambyrå utformade kampanjen ”Vad ska du bli?”, som fick stor uppmärksamhet. Bland annat framfördes intern kritik mot språkbruket och det ocensurerade innehållet.
Under en månad besökte 39 700 personer bloggen. Satsningen ansågs vara en bidragande orsak till att flera studenter sökte till vissa ämnen. Kampanjen ”Vad ska du bli?” fick pris i en reklamtävling.

Rättar tentor
Anställda och studenter vid Stockholms universitet har rätt till en service, som underlättar starten av en blogg. Tjänsten påbörjades i maj 2005 och handhas av sektionen för IT och massmedier. Uppskattningsvis är några hundra personer knutna till blogs.su.se och antalet blir allt fler.
Här finns en av av den svenska universitetsvärldens mest kända bloggare.
Rektor Kåre Bremer kommenterar vad som händer vid hans universitet och har åsikter om de senaste forskningspolitiska utspelen.
Bremer skriver bland annat om strategisk planering, vårpropositionen och utbildningsministerns senaste artikel på DN Debatt.
En lärare berättar i ett av sina inlägg på bloggen om en annan verklighet. Halv nio en lördagskväll rättar hon tentor. Det våras dock även för en jäktad lektor. Tidigare på dagen har hon sått en gräsmatta och läst Doktor Glas i växthuset.

CURT ISAKSSON

Källa: Bloggtider. Lars Våge, Erik Stattin och Gunnar Nygren. Stiftelsen Institutet för mediestudier, 2005.

Några portaler om svenska bloggar:
nyligen.se Visar uppdaterade bloggar med svensk anknytning. I början av maj fanns här 4 384 aktiva svenska bloggar.

intressant.se Sammanställning av inlägg från svenska bloggar sorterade efter olika teman. Några av många teman är vetenskap, bloggosfären, kultur, yttrandefrihet och massmedier.

knuff.se Här finns bland annat en förteckning över nyheter, personer, böcker och filmer som ofta omnämns i svenska bloggar.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023