Inom samtliga skolformer förändrades det fostrande uppdraget genom att begreppet värdegrund infördes i läroplanerna under 1990-talet. Värdegrundsuppdraget omfattar en mängd aspekter och frågor som tillsammans formar grunden för förhållningssätt, bemötande, relationer, omsorg och fostran i skolan. Det ska genomsyra all verksamhet i skolan och prägla förhållningssättet i undervisning och övrig verksamhet.
Den 3 december presenterade regeringen den nya lärarutbildningsutredningen, ”Ämneskunskaper och lärarskicklighet– en reformerad lärarutbildning, SOU 2024:81”. I förslaget föreslås ett borttagande av examensmålen som handlar om att studenter ska visa förmåga att förankra skolans värdegrund; beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv; motverka diskriminering och kränkande behandling samt kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer. Samtidigt som detta förslag presenteras pekar utredningen på vikten av att lärare ska kunna förmedla värdegrunden, och att skolan har ett ansvar ”att förebygga alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling”. Detta blir motsägelsefullt om lärarstudenter inte ska få undervisning i hur värdegrunden kan förankras, kommuniceras och reflekteras kring.
Argumentet för att ta bort ovan nämnda examensmål är att de ingår i examensmålet som handlar om att ”visa kunskap om skolväsendets organisation och styrdokument, vilket innefattar läroplaner, kursplaner och skolans värdegrund”. Vi ser betydande risker med de konsekvenser som dessa föreslagna förändringar kommer innebära. Det väcker frågor om risken med att ta värdegrundsarbetet för givet, att dess svårigheter och komplexitet förbises och att det inte tillräckligt kritiskt och kreativt beaktas och utformas.
För att kunna förmedla skolans värdegrund i sin yrkesutövning räcker det inte att en nyexaminerad lärare har kunskap om innehållet i styrdokumenten. Skolans styrdokument och dess värdegrund måste omfattas av aktiv och kritisk diskussion och kunna tolkas och omsättas till sina specifika sammanhang.
Skolinspektionen har i en rad kvalitetsgranskningar under de senaste åren tydligt visat att skolors värdegrundsarbete med fokus på frågor om bland annat jämställdhet och kränkningar har en mängd brister och att kompetensutveckling är angeläget. Exempelvis säger verksamma lärare själva att ”de känner sig obekväma med själva området sex och samlevnad, saknar kunskap om HBTQ, upplever att de inte hänger med samhällstrender eller att de inte vet hur de ska hantera laddade diskussioner som strider mot värdegrunden”.
Skolinspektionen konstaterar att mer redskap och kompetens i sakfrågor och arbetsmetoder behövs för denna undervisning och lärarutbildningsutredningen konstaterar att rektorer anser att kunskapen om mångfaldsfrågor är eftersatt bland nyexaminerade lärare.
I en nyligen publicerad debattartikel i Aftonbladet lyfter även fyra barnrättsorganisationer fram att de ofta möter lärare som efterfrågar stöd i sitt arbete med klassrumsmiljö, svåra frågor och akuta kränkningsärenden. Detta går i linje med våra erfarenheter från lärarutbildningen där studenterna återkommande uttrycker att de får för lite undervisning som relaterar till värdegrundsfrågor, och att de inte känner sig redo att undervisa i dessa frågor när de kommer ut som lärare.
Att stryka dessa examensmål riskerar att medföra att framtida lärare inte ges redskap och kompetens i sakfrågor och arbetsmetoder som Skolinspektionen pekat ut som angeläget. Detta kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet med att förebygga och främja ett tryggt skolklimat och motverka kränkningar i skolan med koppling till exempelvis kön, sexualitet eller etnicitet. Detta är extra anmärkningsvärt i ljuset av den undersökning om hat, hot och rasism på medlemmarnas arbetsplatser som publicerades av Sveriges Lärare samma vecka som lärarutbildningsutredningen.
Tidningen Vi lärare gjorde en sammanfattning av undersökningen som bland annat visar på att hat, hot och kränkande kommentarer ökat och har en koppling till just dessa aspekter.
I ett pågående forskningsprojekt om hbtqi+-ungdomars levda erfarenheter av mobbning framkommer också att ökad utbildning behövs. Ungdomarna menar att mer kunskap på lärarutbildningen skulle få gynnsamma effekter på förmågan att ge stöttning, skapa trygga skolklimat och motverka mobbning. Som en deltagare uttryckte det: ”att synliggöra olika identiteter hade räddat liv” som en målsättning för att fler genom undervisning och visad förmåga att förankra värdegrunden kan bidra till tryggare skolklimat och mindre utsatthet för mobbning.
Sammanfattningsvis är det tydligt att lärarutbildningen behöver ge mer och inte mindre kunskap och verktyg till framtida lärare att undervisa i värdegrundsfrågor, demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, sexualitet, identitet och relationer, samt för att kunna beakta ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv och förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling.
Att ta bort dessa examensmål riskerar att dessa undervisningsmoment bortprioriteras i en lärarutbildning som redan möter omfattande utmaningar när det kommer till resurser för lärarledd undervisning. Dessutom kommunicerar det till lärarutbildare, lärarstudenter, lärare och skolverksamheten att dessa områden inte ses som relevanta, något som riskerar att ytterligare öka hatretorik, kränkningar och mobbning i skolan.
Camilla Forsberg, fil.dr och docent i pedagogik
Emilia Åkesson, fil. dr pedagogik, postdoktor i genusvetenskap
Karin Gunnarsson, docent i pedagogik
Robert Aman, biträdande professor i pedagogik
Jenny Bengtsson, fil. dr pedagogiskt arbete och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap
Lotta Björkman, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik
Eva Bolander, fil.dr och universitetslektor i pedagogiskt arbete
Klara Dolk, lektor i förskoledidaktik
Elisabeth Eriksson, fil. dr och universitetslektor i pedagogik
Lisa Ferm, fil. dr i sociologi
Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap
Siri Hedenström, grundskollärare
Magdalena Hulth, doktorand i förskoledidaktik
Marie Hållander, docent i pedagogik
Malin Kallio Svenblad, lärare och specialpedagog
Signe Krantz, Förbundsordförande Transammans
Tina Lidström, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik
Anne-Li Lindgren, professor i Barn- och ungdomsvetenskap
Anna Lindholm, gymnasielärare
Anna Lindqvist, verksamhetschef, Organisationen MÄN
Magnus Loftsson, leg. psykolog och forskningsledare Stiftelsen Friends
Lisa Malmberg, socionom
Tove Mattsson, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik
Veronika Muchitsch, fil. dr, universitetslektor i genusvetenskap
Lisa Nordlund, leg psykolog och doktorand i psykologi
Mimmi Norgren Hansson, fil. dr religionsvetenskap, postdoktor i pedagogiskt arbete
Maria Olson, professor i ämnesdidaktik
Mikael Persson, universitetslektor i pedagogik
Lina Rahm, docent i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö med inriktning mot pedagogik
Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete
Klas Roth, professor i pedagogik
Linn Sandberg, docent i genusvetenskap
Eva Silfver, professor i pedagogik
Jennie Sivenbring, fil.dr. och docent i Barn- och ungdomsvetenskap
Björn Sjögren, fil.dr universitetslektor i pedagogik
Anna Sparrman, professor i Barn
Lars Wallner, fil. dr och docent i pedagogiskt arbete
Sofia Österborg Wiklund, fil. dr i pedagogik
