Modellen provprat har utvecklats av Anna-Lill Drugge, doktor i historia och universitetslektor i samiska studier vid Umeå universitet, för att underlätta undervisningen i samiska studier. Den kan också användas för undervisning inom andra komplexa och kontroversiella frågor. Som genus- och hållbarhet, säger hon.
– Det går att vara väldigt öppen genom provprat, vi lär oss mer och kommer så mycket längre. Det blir irrelevant att bevisa sin ståndpunkt och studenterna blir i stället ansvariga för varandras lärande. Provpratet brukar vara ett av de mest uppskattade momenten i kursutvärderingen.
När provprat används innebär det att studenterna, när de vill testa sina tankar, säger “nu provpratar jag”.
– För att provpratet ska generera dialog i stället för debatt, vänds ansvaret för provpratet i detta läge till den mottagande parten. Det blir med andra ord lyssnarens uppgift att hjälpa provprataren att lära sig mer om det som diskuteras. Det kan handla om att ställa nyfikna och utmanande frågor, eller om att föreslå alternativa sätt att tänka eller argumentera.
Anna-Lill Drugge har använt modellen i fem år. Redan i början av kursen börjar hon med att synliggöra eventuella elefanter i rummet.
– Med det menar jag att jag redan initialt lyfter fram vilka olika perspektiv som vanligtvis kan finnas i en studentgrupp, och öppna upp för att diskutera att olika erfarenheter av liv och förlust kan påverka oss på en mycket personlig nivå.
Modellen har använts för både muntliga och skriftliga dialoger, som forumdiskussioner och kamratrespons på arbeten, säger Anna-Lill Drugge.
Det är också viktigt att ha en gräns för provprat.
– Den går vid diskrimineringslagstiftningen, det är helt enkelt inte tillåtet att säga vad som helst.
Fyra strategier för provprat
-
Uppmuntra studenter att “prova sin tanke” hos andra, att våga prata om sådant som inte nödvändigtvis är färdigtänkt.
-
Förtydliga att det inte är meningen att man ska känna till kursinnehållet innan kursen.
-
För att provpratet ska generera dialog i stället för debatt vänds ansvaret till den mottagande parten.
-
Poängtera att rätt eller fel inte är målet, utan att diskussion, analys och gemensamt lärande är huvudfokus.
