Charlotta Höckerfors har arbetat som bibliotekarie på Göteborgs universitet i drygt tio år. För varje år märker hon att andelen studenter som behöver stöd med läsningen ökar. Ett tecken är att många efterfrågar talböcker.
Men det är också fler studenter som nekas talböcker. Det kan vara studerande med koncentrationssvårigheter som inte grundar sig i en funktionsnedsättning. De har oftast inte rätt till talböcker enligt upphovsrättslagen §17.
– Men vi säger inte tack och hej till den gruppen utan vi försöker ge dem stöd med andra programvaror. Det kan vara talsyntes eller rättstavningsprogram, säger Charlotta Höckerfors.
Charlotta Häckerfors
Bibliotekarie Göteborgs universitet
Beslut om klartecken till talböcker tar hon under ett möte med studenten. En diagnos som dyslexi eller en funktionsnedsättning som medför läsnedsättning är avgörande för att få tillgång till kurslitteratur som talböcker.
Studenten intygar att hen har en läsnedsättning som grundar sig i en funktionsnedsättning. Det skrivs under i ett juridiskt bindande avtal.
– Det här är förtroendebaserat. Vi på universitetet resonerar med studenten kring läsning. Det kan vara studenter som inte har gjort någon utredning men egentligen skulle ha fått en diagnos, som till exempel dyslexi. Då kan vi ge den personen ett talbokskonto, säger Charlotta Höckerfors.
I e-böcker måste man lägga till en talsyntes till datorn eller mobilen för att få texten uppläst. Talboken har däremot oftast både text och ljud.
– En avgörande skillnad är ändå juridisk där det är lagstadgat vilka som har rätt till talböcker. E-böcker däremot är en kommersiell produkt som lärosätet kan köpa tillgång till, säger Charlotta Höckerfors.
Karin Lundin, doktorand vid Lunds universitet, forskar om hur talböcker och andra verktyg för lyssningsläsning används av studenter med adhd. En frågeställning är även vilka normer kring läsning som finns inom akademin.
– Om en person är bra på att läsa så upplevs man oftast som smart. De som har svårt för att läsa kan däremot känna skam, säger hon.
Karin Lundin
Doktorand, Lunds universitet
Karin Lundin menar att det är viktigt att lärarna vidgar synen på läsning.
– Det handlar om att visa förståelse för studenternas situation, att de inte är lata utan att de kan ha svårt för att läsa med ögonen. Lärarna kan förmedla att det inte är sämre att lyssningsläsa. Som lärare oavsett ämne är det också bra att ha kunskap om läs- och skrivsvårigheter.
Tillgången på talböcker kan vara ett problem.
– Om man läser ett stort ämne så finns det ofta fler än en person som använder talböcker. Då är det större chans att den kurslitteraturen redan finns inläst. I mindre ämnen kan man behöva beställa en ny talbok, säger Karin Lundin.
Att producera en ny talbok kan ta upp till tolv veckor, säger Charlotta Höckerfors.
– Om litteraturlistor blir klara sent eller om litteratur byts ut sent så finns risken att talboken inte hinner produceras i tid.
Salstentamen där litteratur ska tas med kan vara problem för studenter som läser genom att lyssna. Då är det upp till examinatorn att besluta om studenter får ta med sig talböcker.
– Min uppfattning är att anpassningar ofta godkänns. För en del studenter är det också avgörande om man kan få visa prov på sina kunskaper muntligt i stället för skriftligt.
Fem tips från Karin Lundin
-
Utgå från att någon i kursen har läs- och skrivsvårigheter.
-
Försök att välja kurslitteratur som finns digitalt.
-
Fundera över om det går att ha muntlig examen.
-
Vid val av en nyutgiven bok kontakta biblioteket om att den ska beställas som talbok.
-
Fundera över om det går att erbjuda en film eller en podcast som alternativ till en text.
