I rådsrekommendationen som Mats Persson och hans EU-kollegor antog den 23 maj har medlemsländerna för första gången gemensamt definierat forskningssäkerhet.
Det handlar om att förutse och hantera risker kopplat till oönskad överföring av kritisk kunskap eller teknologi vilket kan påverka EU:s eller medlemsländernas säkerhet. Liksom otillbörlig påverkan på forskning i syfte att sprida desinformation eller uppmuntra till självcensur.
Det innefattar också etiska eller integritetsrelaterade kränkningar, där kunskap och teknik används för att undertrycka eller undergräva EU:s värderingar och fundamentala rättigheter.
Medlemsstaterna bör enligt rekommendationen skapa en nationell riktning för arbetet med forskningssäkerhet och se till att det finns en stödstruktur kopplad till denna. Det arbetet har redan påbörjats i Sverige. I april presenterade Universitets- och högskolerådet, Vinnova och Vetenskapsrådet ett förslag till nationella riktlinjer om ansvarsfull internationalisering – inom vilket forskningssäkerhet ingår – och i slutet av året ska de presentera ett förslag till nationell stödstruktur.
”Det ligger helt i linje med vad också andra EU-länder genomför just nu,” skriver Mats Persson i ett mejl till Universitetsläraren.
Även Tommy Shih är positiv till rådsrekommendationerna. Han är docent vid Lunds universitet och har som expert och policyrådgivare bidragit till etableringen av begreppet ansvarfull internationalisering i Sverige och internationellt.
Ansvarsfull internationalisering rymmer en bredare rad etiska och säkerhetsmässiga frågor än forskningssäkerhet, och utgår från vikten av internationellt samarbete inom forskning och utbildning, liksom akademisk frihet, öppenhet och att säkerhetsåtgärder inte leder till diskriminering.
Även om rådsrekommendationen nu fokuserar på forskningssäkerhet, understryker den att principerna för ansvarsfull internationalisering ska beaktas och att forskning ska vara ”så öppen som möjligt, så stängd som nödvändigt”. Detta är väldigt viktigt för att inte hämma samarbete i onödan, menar Tommy Shih.
– Rådsrekommendationen pekar vartåt man måste titta och skapar en lägstanivå för vad länder bör uppnå. Jag tror inte man i nuläget kommer mycket längre på EU-nivå. Men det finns mycket praktiskt kvar att göra, som hur stödstrukturerna ska se ut, och vem som har ansvar för vad, säger Tommy Shih.
Rådsrekommendationen säger att länderna i dialog med forskningssektorn ska fastställa roller och ansvar. Tommy Shih tycker att staten då ska ställa högre krav på lärosätena än vad som görs i dag, men inte detaljstyra.
Stefan Östlund, vicerektor för internationella relationer vid KTH, beskriver rådsrekommendationen som okontroversiell och vill se en tydligare ansvarsfördelning.
– Min uppfattning är att lärosätena själva måste kunna hantera frågor om ansvarsfull internationalisering ganska långt, men utan nya befogenheter kan vi inte ta mer ansvar.
Medlemsstaterna ska enligt rekommendationen uppmuntra och stödja lärosätena med att bland annat dela kunskap och erfarenheter, implementera system för riskhantering, investera i egen expertis inom forskningssäkerhet och se till att forskningsresultat sprids med full öppenhet gällande finansiärer och forskares akademiska hemvister.
På EU-nivå ska kommissionen utveckla en plattform som samlar data, verktyg och rapporter relaterat till forskningssäkerhet, liksom undersöka möjligheterna för att skapa ett europeiskt expertcenter.
Mats Persson menar att rådsrekommendationen inte föranleder några kostnader, och Sveriges ståndpunkt i förhandlingarna var att den inte skulle leda till ökad administrativ börda.
Både Stefan Östlund och Tommy Shih menar däremot att ett stärkt arbete för ansvarsfull internationalisering kommer att kräva mer resurser. – Det är klart. Men vi ska se till att vi lägger resurserna rätt och hushållar med folks tålamod, säger Tommy Shih.
