Vägledningen är gedigen. De 147 sidorna går igenom hela processen från planering av ett forskningsprojekt till ansökan av etiktillstånd, och beskriver den forskningsetiska historien som lett till det system som Sverige har för att skydda forskningspersoner.
– Vi har samlat så mycket som möjligt i den för att det ska vara en central källa att gå till. Men man behöver inte läsa från pärm till pärm utan kan klicka sig in till det man behöver få stöd i just där och då, säger Johan Modin som är direktör för Etikprövningsmyndigheten.
Johan Modin
Direktör, Etikprövningsmyndigheten
Vägledningen har mycket fokus på icke-klinisk forskning. Där har kunskapen om etikprövningslagen visat sig vara mer bristfällig, vilket de senaste åren lett till uppmärksammade tillsynsärenden och en debatt om lagens krav.
Trots omfånget har vägledningen en ambition att vara lättläst och skapa tydlighet genom konkreta exempel. Författare är Ulf Görman, professor emeritus i etik vid Lunds universitet.
– Vår förhoppning är att vägledningen ska vara till stor nytta för forskare och huvudmän i vardagen, säger Johan Modin.
Jonas Åkerman
Samordnare för forskningsetik, Stockholms universitet
Tolkningsutrymme kvar
Jonas Åkerman, samordnare för forskningsetik vid Stockholms universitet, välkomnar vägledningen och rekommenderar forskare att läsa den.
”Den bidrar med en överblick och mer utvecklade resonemang som kanske inte ryms i andra publiceringskanaler, och som kan vara viktiga för att förstå hur systemet fungerar och varför”, skriver han i ett mejl till Universitetsläraren.
För de som, liksom han själv, redan är väl insatta i det forskningsetiska systemet innehåller vägledningen inga större nyheter. Inte heller kan den förväntas täcka alla frågor på detaljnivå, menar Jonas Åkerman. Men det innebär också att mycket tolkningsutrymme i praktiken fortfarande lämnas till forskarna.
”Det är svårt att veta hur trygg en forskare kan känna sig i bedömningar som görs utifrån allmänna skrivningar eller specifika exempel i vägledningen. Kan man till exempel lita på att tillsynsmyndigheten skulle göra samma bedömning, exempelvis när det gäller huruvida när en ändringsansökan behöver göras?” skriver Jonas Åkerman.
”Bara ett stöd”
Vilken rättslig status har vägledningen? Johan Modin säger att den ska ses som ett stöd och att det inte är ett rättsligt bindande dokument.
Vägledningen är också ett levande dokument, som är tänkt att uppdateras allt eftersom nya frågor eller rättsliga klargöranden kommer. Ett område som vägledningen till exempel inte tar upp är konstnärlig forskning, där det finns stor osäkerhet och okunskap bland forskare gällande etikprövningslagen. Omfattningen av lagen håller också på att utredas, vilket kan leda till ändringar av vägledningen.
Del av större informationsinsats
2022 fick Etikprövningsmyndigheten ett uppdrag från regeringen att göra informationsinsatser. Utöver vägledningen har myndigheten bland annat börjat utveckla webbkurser, genomfört ett webbinarium om personuppgifter i forskning och startat ett nyhetsbrev.
Vägledningen kan laddas ner från Etikprövningsmyndighetens hemsida och ambitionen är att den ska översättas till engelska i början av 2024.
