När remissvaren på Styr- och resursutredningen, En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) – allmänt kallad Struten – nu landat på utbildningsdepartementet framgår att kommuner och regioner är väl företrädda som remissinstanser.
Då inte enbart via Sveriges kommuner och landsting, SKL. Departementet har också vänt sig till enskilda kommuner, sammanlagt 27 finns på remisslistan, bland dem Tierp som bland annat svarar:
”Utredningens förslag är bra såvitt Tierp kommun kan bedöma. Förslagen påverkar bland annat utbildningarnas dimensionering, vilket har betydelse för kommunen och regionen. Inte minst har dimensioneringen av utbildningar som leder till yrkeslegitimation stor betydelse för kommunorganisationens kompetensförsörjning.”
Också Storumans kommun betonar kompetensförsörjningsbehovet, utifrån problematiken i exempelvis Västerbotten, där befolkningen är koncentrerad till en mindre del av den geografiska ytan.
”Berörs inte av innehållet”
Att utses till remissinstans innebär inte tvång att svara, annat än för myndigheter, och bland andra Trelleborgs kommun gör en annan bedömning än exempelvis Storuman och Tierp och avstår från att lämna synpunkter, ”då bedömningen görs att kommunen inte berörs av innehållet i remissen”.
Den bedömningen gör uppenbarligen även Handelshögskolan i Stockholm, som meddelar att man avstår från att inkomma med synpunkter på utredningen.
Beröm och varningar
I övrigt är engagemanget från sektorn och sektorsnära företrädare stort, vilket också framgått i Universitetslärarens rapportering från IVA-seminariet i Almedalen.
Utredningen får mycket beröm för att ha genomförts i en öppen och förankrande process, när det kommer till synpunkter på förslagen finns given uppslutning kring akademisk frihet samt också varningar gällande risk för detaljstyrning, att lärosätenas ledningar får alltför stor makt och för lite fokus på forskningskvalitet.
SULF tillhör, vilket Universitetsläraren tidigare skrivit om, de mest entusiastiska över betänkandets förslag, även om man önskar att utredningen också fått direktiv att ta sig an urholkningen av högskolans resurser.
”Partsinlaga för ledningarna”
Minst entusiastiskt är nog svaret från Stiftelsen för Strategisk forskning som inleder med en rejäl sågning:
”Vårt samlade intryck av utredningen är att den är en partsinlaga för lärosätesledningarna. Erfarenheter från avnämarsidan saknas. Det finns dåligt underbyggda slutsatser i utredningen, där de flesta förslagen handlar om lärosätets egen rådighet över medlen.”
Unga akademin kritisk
Sveriges unga akademi, SUA, tillhör de kritiska rösterna, men välkomnar att utredningen belyser lärosätenas förutsättningar och att den innehåller ”en del bra och konkreta förslag” – som en samlad proposition för forskning och högre utbildning.
Däremot kritiserar SUA ”att forskarperspektivet genomgående saknas” och är ”starkt kritiska” till att basanslaget ska ökas på bekostnad av de projektmedel som fördelas av forskningsråden.
Forskningsråden är av lätt insedda skäl inte nöjda inför tanken på att avlövas på resurser till förmån för direkta basanslag, genomgående är att de svar som fokuserar på utredningens inverkan på forskning innehåller mest invändningar.
SUHF tar helhetsgrepp
Inte oväntat omfattar svaret från Sveriges Universitets- och högskoleförbund, SUHF, mer av helhetssyn och diskuterar både forskning och högre utbildning.
SUHF stödjer exempelvis förslaget om förstärkning av viktiga normer i högskolelagen, utbildningens frihet, det kollegiala ansvaret och sambandet mellan utbildning och forskning.
SUHF instämmer i att det behövs en bättre dialog mellan regering och lärosätena, i form av ett dialogbaserat styrinstrument, även om man också varnar för att det kan medföra ökad detaljstyrning.
SUHF gör också tummen upp för ett samlat anslag för att stärka sambandet mellan utbildning och forskning, förutsatt att beräkningarna är fullt transparenta.
Vilket akademiskt landskap?
Utbildningsdepartementet har nu att förvandla den gedigna utredningen och en rad lika gedigna svar till politik samt möjligen reflektera över den fråga som Högskolan i Skövde ställer i sitt remissvar: Vilket akademiskt landskap är det föreslagna styrsystemet tänkt att styra mot?
