I en ny rapport har Statistikmyndigheten SCB studerat de som avlagt doktorsexamen åren 2017–2020.
– Tre av fyra finns kvar i landet vid examensårets slut, och sen minskar den andelen. Så tre år efter examen är det knappt sex av tio som är kvar i landet, Därefter är det ingen minskning, de som är kvar efter tre år, de stannar också i Sverige på lite längre sikt, säger Paula Kossack, analytiker vid SCB.
Paula Kossack
Analytiker, SCB
Hon påpekar att det är ungefär samma mönster för alla åren och inga större skillnader mellan män och kvinnor. Däremot skiljer det sig åt mellan olika forskningsområden, störst andel som stannar finns bland de med examen inom teknik och naturvetenskap.
En jämförelse med tidigare rapporter tyder på att andelen utländska disputerade som stannar i Sverige har ökat över längre tid. Runt år 2000 minskade andelen som stannade i Sverige, för att sedan under en tioårsperiod vara stabil fram till 2013. Då låg andelen examinerade doktorander som var kvar i Sverige efter tre år på cirka 40 procent. Därefter ökade andelen till 54 procent 2015. Och enligt den här senaste SCB-rapporten är det alltså knappt 60 procent av de utländska disputerade som är kvar i Sverige efter tre år.
– Förändringen under 2010-talet beror troligen på den regeländring som 2014 möjliggjorde för utländska doktorander att räkna med doktorandtiden för att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd, kommenterar Jacob Adamowicz, analytiker på SULF.
”Vi ser ju att när man förbättrar lagstiftningen så har det positiva effekter på att forskare stannar. Så vi är oroliga för att försämringen 2021 innebär att färre disputerade stannar i landet.”
Jacob Adamowicz, analytiker på SULF
Han påpekar att statistiken släpar efter, SCB:s senaste rapport har bara siffror till och med examensåret 2020. Det finns ännu inte siffror för hur de striktare migrationsreglerna från 2021 påverkat möjligheten att stanna.
Jacob Adamowicz
Analytiker, SULF Susanne Kronholm
– Vi ser ju att när man förbättrar lagstiftningen så har det positiva effekter på att forskare stannar. Så vi är oroliga för att försämringen 2021 innebär att färre disputerade stannar i landet, säger Jacob Adamowicz.
I ett mejl till Universitetsläraren trycker högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) på att andelen utländska disputerade som stannar i Sverige ökat:
”Även om vi vill att fler ska stanna i Sverige är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen går åt rätt håll och att fler utländska doktorander väljer att stanna här.”
Lotta Edholm argumenterar för att fler ska kunna komma till Sverige och att fler ska kunna stanna.
”Liberalerna och regeringen har därför sett till att doktorander och forskare från och med i juni i år kommer kunna få permanent uppehållstillstånd snabbare. De ska även få längre tid att söka jobb eller starta företag och vi gör det enklare för familjemedlemmar att få uppehållstillstånd. Tillsammans innebär de här förändringarna att vi blir ett mer attraktivt land för utländska forskare att komma till och stanna i Sverige. ”
SULF:s doktorandförenings ordförande Alma Dautovic betonar att migrationsreglerna är problematiska för många internationella doktorander som vill stanna i Sverige. Föreningen förhåller sig också avvaktande till regeringens senaste regeländringar.
Alma Dautovic
Ordförande, SULF:s doktorandförening
– Vi har en arbetsgrupp som har arbetat med de här frågorna i flera år och som nu håller på att skriva en opinionsartikel. Den gruppen upplever att regeringens proposition inte underlättar för utländska doktorander utan snarare är en försämring av deras möjligheter att stanna i Sverige.
”Jag tänker att generellt bör lärosäten bli bättre på att ta vara på slutprodukten av forskarutbildningen, som är forskaren.”
Alma Dautovic, ordförande för SULF:s doktorandförening
Utöver mer generösa migrationsregler anser SULF:s doktorandförening att mycket mer borde göras för att underlätta för internationella doktorander.
– Många av dem lämnar ju för att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Kanske vi inte stöttar dem tillräckligt genom att förbereda dem på vad som väntar efter forskarutbildningen. Dels genom kontakter med arbetsmarknaden, dels med studier i svenska. Jag tänker att generellt bör lärosäten bli bättre på att ta vara på slutprodukten av forskarutbildningen, som är forskaren, säger Alma Dautovic.
