Lambros Roumbanis, forskare vid Örebro universitet och affilierad forskare på Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Score, vid Stockholms universitet, menar att lottdragning skulle spara resurser och öka jämlikheten vid fördelningen av forskningsanslag, vilket Universitetsläraren skrev om i september 2022.
Lambros Roumbanis
Forskare vid Örebro universitet och affilierad forskare på Score
Sedan dess har så kallad partiell randomisering börjat användas av allt fler. Den schweiziska motsvarigheten till Vetenskapsrådet, The Swiss National Science Foundation, SNSF, tar numera hjälp av ett lotteri som utslagsmekanism för alla sina utlysningar. Exempel finns också i Irland, Danmark, England och Norge samt numera även i Sverige.
Lucas Pettersson är chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsfinansiering. I ett mejl förklarar han att rådet vid två tillfällen har genomfört mindre, begränsade pilotförsök med partiell randomisering. Han understryker att det handlar om att tillämpa lottning på en begränsad delmängd av ansökningar och att ansökningarna först bedöms av sakkunniga för att identifiera vilka ansökningar som är värda att finansiera och vilka som inte är det.
Lucas Pettersson
Avdelningschef forskningsfinansiering, Vetenskapsrådet Johanna Hanno
De som har högst kvalitet får finansiering och ett mindre antal av de som hamnar nära det så kallade beviljandestrecket, de som anses ha likvärdig kvalitet blir föremål för randomisering.
”Frågan diskuteras och utreds inom myndigheten. I avvaktan på detta använder vi inte partiell randomisering vid beredningen av ansökningar inom någon av årets utlysningar. I den mån det kan bli aktuellt i framtiden kommer det sannolikt att ske mycket restriktivt”, skriver Lucas Pettersson.
Forskaren Lambros Roumbanis påpekar att forskare ägnar alltmer tid till att skriva och bedöma ansökningar.
– Jag har landat i att det behövs något nytt och det är roligt att en statlig aktör i Sverige, Formas, vågar ta steget och testa detta i en av sina utlysningar, säger han.
Josefin Wangel, forskningssekreterare på Formas, ansvarar för arbetet i den nämnda utlysningen, som går under namnet Utforska.
– Det är en av Formas största utlysningar och en stor andel av ansökningarna är av sådan hög kvalitet att det är svårt för granskarna att på ett objektivt sätt identifiera relevanta skillnader i kvalitet. Det är bara för denna grupp av ansökningar som vi tar hjälp av slumpen för att välja vilka ansökningar som beviljas, säger Josefin Wangel och fortsätter:
– Utforska är en öppen utlysning, ansökningarna kan vara av väldigt olika karaktär, allt från grundforskning till behovsmotiverad forskning inom alla discipliner och kombinationer av discipliner. Det gör det ännu svårare att jämföra, förklarar Josefin Wangel.
Josefin Wangel
Forskningssekreterare, Formas
Hon lägger till att det krävs många granskare till en så pass stor utlysningsprocess och nämner sedan ytterligare ett skäl till att använda sig av partiell randomisering. Det är att det har visat sig vara fördelaktigt för att motverka olika typer av bias som kan uppstå och som är svårt att fånga, som hon uttrycker det, när kvaliteten är så likvärdig.
Åter till Lambros Roumbanis. Han påpekar att partiell randomisering, när det väl används, ska vara väl avvägd och inte heller användas varje gång. Det måste ske mot bakgrunden av att forskare i förlängningen ska ha goda arbetsvillkor för forskning, anser han och slår fast att universiteten själva ska få hantera fördelningen av forskningsanslag.
Linda Bell
Avdelningschef för areella näringar, Formas
Linda Bell, avdelningschef för areella näringar på Formas, menar att man måste se till hela forskningssystemet för att hitta vägar framåt. Formas ansvarar för forskning inom stora och komplexa samhällsutmaningar.
– Det innebär att vi har ett särskilt ansvar att försöka vässa och skruva på vår process för att försöka finansiera de allra bästa och mest samhällsrelevanta projekten. Vi ser också ett behov av mer medel i forskningssystemet men att de behöver riktas dit de kan göra skillnad på riktigt, säger hon.
