– Vi lovade att gå in och säkra de saknande driftsmedlen för Max IV under åren 2019 till och med 2023, samtidigt underströk vi från början att staten måste ha en långsiktig plan för hela driftsfinansieringen.
Det säger Hans Adolfsson, rektor vid Stockholms universitet och ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, om att lärosätena inte längre tänker bidra till finansieringen av driften för forskningsanläggningen Max IV som totalt kostar 470 miljoner kronor per år.
Lärosätena, främst Lunds universitet, men också de övriga stora forskningsuniversiteten inklusive Karlstads universitet och Linnéuniversitetet har bidragit under de förutnämnda åren. Man gick också med på att förlänga sitt stöd till och med 2024 men poängterade samtidigt att det skulle bli sista året.
Inför forskningspropositionen gällande finansiering från 2025 och framåt fanns först signaler från utbildningsdepartementet att politikerna skulle lösa detta, men proppen innehöll ingen långsiktig lösning.
Hans Adolfsson och de två rektorskollegerna Erik Renström (Lunds universitet) och Anders Hagfeldt (Uppsala universitet) har därefter haft möte med statssekreteraren vid utbildningsdepartementet, Maria Nilsson för att ytterligare markera att departementet inte längre kan räkna med att lärosätena ställer upp.
– Vi har ställt upp solidariskt, men nu har vi gjort vårt, staten måste ta sitt ansvar och ha en långsiktig plan för finansieringen av driften, säger Hans Adolfsson.
Olof Karis, direktör vid Max IV menar att den politiska retoriken om satsning på Max IV inte avspeglas i de medel som forskningsanläggningen i realiteten tilldelas.
– Jag blev både förvånad och mycket oroad i december i fjol när forskningspropositionen presenterades och jag insåg att det inte fanns tillräcklig finansiering för driften av Max IV. Detta trots att politiker på presskonferensen betonat sin långsiktiga satsning på Max IV, säger han.– Texten och Excelarken talar inte samma språk. Vi behövde 106 miljoner till, men fick i stället 43 miljoner mindre än 2024 om man beaktar att universiteten inte längre förväntas bidra direkt till driften, säger Olof Karis.
Det prekära ekonomiska läget för Max IV förväntas nu lösas kortsiktigt genom att Lunds universitet återigen garanterar driften 2025. Parallellt har Max IV tagit fram ett underlag till Vetenskapsrådet för en tioårig driftsplan.
Olof Karis hoppas nu att näringslivet kan hjälpa till att skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar genom att berätta för politiken att man redan skapar stora kommersiella värden genom sin användning av anläggningarna. Exempelvis gör Astra Zeneca, anläggningens största kommersiella användare, en stor del av de studier som ligger till grund för nya läkemedel vid Max IV. Astra Zenecas läkemedel skapar mångmiljardvärden för svensk export. Dialoger pågår nu med flera bolag, bland annat Alfa Laval som har ett mångårigt engagemang i anläggningen.
– De ständiga problemen med finansiering gör det omöjligt att realisera regeringens ambition om att Max IV ska vara en möjliggörare för svensk excellent forskning. Jag hoppas att politikerna möjliggör att retoriken om långsiktig satsning på Max IV stämmer med de ekonomiska förutsättningarna.
På frågan om utbildningsdepartementet hade räknat med lärosätenas fortsatta stöd svarar statssekreterare Maria Nilsson via mejl:
”Max IV är en nationell anläggning som är viktig för svenska forskare. Det är rimligt att de som använder anläggningen för sin forskning också bidrar till dess utveckling. Det stärker det nationella engagemanget vilket är avgörande för att Max IV ska utvecklas som resurs för forskare.”
