Vårbudgeten: Studenters läsförståelse ska undersökas

Regeringen ska kartlägga studenters läsförståelse och deras användning av kurslitteratur. Det är en av satsningarna i vårens budget.

Bokstäver som formar ett huvud
Statistikmyndigheten SCB får uppdraget att kartlägga studenters läsförståelse.

De båda kartläggningarna ingår i utbildningsdepartementets satsning på ”bildning och kunskap”. Till detta avsätts sammanlagt fyra miljoner kronor extra i regeringens vårändringsbudget.

Utbildningsminister Johan Pehrson (L) är som bekant engagerad i ”läskrisen” i skolan. Att ministern nu utökar läskrisengagemanget till högskolan förklarar han, i ett mejl till Universitetsläraren, med att ”lärare vid universitet och högskolor har larmat om att läskrisen börjat visa sig även hos högskolestudenter”.

Pehrson uppger att han samlat ”relevanta aktörer” för en första diskussion om vad det innebär. För att gå vidare vill ministern ”få en tydligare bild av hur utvecklingen ser ut” och därför kommer Statistikmyndigheten SCB att få i uppdrag att kartlägga ”utvecklingen av läsförståelse bland högskolans studenter och en uppföljning av utvecklingens effekter på till exempel genomströmning”.

Uppdraget till SCB är ännu inte formellt färdigformulerat men enligt Johan Pehrson kan det exempelvis genomföras genom att SCB sammanställer och analyserar befintliga resultat från PISA-tester och från PIAAC, Programme for International Assessment of Adult Competencies, som gör internationella undersökningar av läsfärdigheter i åldrarna 16–65 år.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, är den andra myndigheten som får uppdrag inom ramen för satsningen på bildning och kunskap. Det innebär att UKÄ ska göra en kartläggning av hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur har utvecklats ”över tid”.

”Det märks en ökning av plagiat och AI-genererade texter, att många studenter dessutom är ovana vid att läsa längre texter och i stället förlitar sig på korta Powerpoint-sammanfattningar är en varningssignal som vi måste ta på allvar. Det påverkar studenters läsförmåga och får i sin tur konsekvenser för svensk kurslitteratur”, skriver Johan Pehrson i sitt mejl till Universitetsläraren.

I utbildningsdepartementets del av vårändringsbudgeten tillförs vidare Raoul Wallenberg-institutet ett engångsbidrag på tio miljoner kronor under 2025 som stöd för institutets biblioteksverksamhet.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv