”Ta inte bort lärarutbildningens examensmål om värdegrund”

Lärarutbildningen behöver ge mer kunskap i att undervisa i värdegrundsfrågor – inte mindre. Det skriver 38 forskare, lärare, psykologer och socionomer inom pedagogik och närliggande ämnen, i en debattartikel om lärarutbildningsutredningen.

6 februari, 2025
38 forskare, lärare, socionomer och psykologer

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Inom samtliga skolformer förändrades det fostrande uppdraget genom att begreppet värdegrund infördes i läroplanerna under 1990-talet. Värdegrundsuppdraget omfattar en mängd aspekter och frågor som tillsammans formar grunden för förhållningssätt, bemötande, relationer, omsorg och fostran i skolan. Det ska genomsyra all verksamhet i skolan och prägla förhållningssättet i undervisning och övrig verksamhet.

Den 3 december presenterade regeringen den nya lärarutbildningsutredningen, ”Ämneskunskaper och lärarskicklighet– en reformerad lärarutbildning, SOU 2024:81”. I förslaget föreslås ett borttagande av examensmålen som handlar om att studenter ska visa förmåga att förankra skolans värdegrund; beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv; motverka diskriminering och kränkande behandling samt kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer. Samtidigt som detta förslag presenteras pekar utredningen på vikten av att lärare ska kunna förmedla värdegrunden, och att skolan har ett ansvar ”att förebygga alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling”. Detta blir motsägelsefullt om lärarstudenter inte ska få undervisning i hur värdegrunden kan förankras, kommuniceras och reflekteras kring. 

Argumentet för att ta bort ovan nämnda examensmål är att de ingår i examensmålet som handlar om att ”visa kunskap om skolväsendets organisation och styrdokument, vilket innefattar läroplaner, kursplaner och skolans värdegrund”. Vi ser betydande risker med de konsekvenser som dessa föreslagna förändringar kommer innebära. Det väcker frågor om risken med att ta värdegrundsarbetet för givet, att dess svårigheter och komplexitet förbises och att det inte tillräckligt kritiskt och kreativt beaktas och utformas.

För att kunna förmedla skolans värdegrund i sin yrkesutövning räcker det inte att en nyexaminerad lärare har kunskap om innehållet i styrdokumenten. Skolans styrdokument och dess värdegrund måste omfattas av aktiv och kritisk diskussion och kunna tolkas och omsättas till sina specifika sammanhang. 

Skolinspektionen har i en rad kvalitetsgranskningar under de senaste åren tydligt visat att skolors värdegrundsarbete med fokus på frågor om bland annat jämställdhet och kränkningar har en mängd brister och att kompetensutveckling är angeläget. Exempelvis säger verksamma lärare själva att ”de känner sig obekväma med själva området sex och samlevnad, saknar kunskap om HBTQ, upplever att de inte hänger med samhällstrender eller att de inte vet hur de ska hantera laddade diskussioner som strider mot värdegrunden”.

Skolinspektionen konstaterar att mer redskap och kompetens i sakfrågor och arbetsmetoder behövs för denna undervisning och lärarutbildningsutredningen konstaterar att rektorer anser att kunskapen om mångfaldsfrågor är eftersatt bland nyexaminerade lärare.

I en nyligen publicerad debattartikel i Aftonbladet lyfter även fyra barnrättsorganisationer fram att de ofta möter lärare som efterfrågar stöd i sitt arbete med klassrumsmiljö, svåra frågor och akuta kränkningsärenden. Detta går i linje med våra erfarenheter från lärarutbildningen där studenterna återkommande uttrycker att de får för lite undervisning som relaterar till värdegrundsfrågor, och att de inte känner sig redo att undervisa i dessa frågor när de kommer ut som lärare. 

Att stryka dessa examensmål riskerar att medföra att framtida lärare inte ges redskap och kompetens i sakfrågor och arbetsmetoder som Skolinspektionen pekat ut som angeläget. Detta kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet med att förebygga och främja ett tryggt skolklimat och motverka kränkningar i skolan med koppling till exempelvis kön, sexualitet eller etnicitet. Detta är extra anmärkningsvärt i ljuset av den undersökning om hat, hot och rasism på medlemmarnas arbetsplatser som publicerades av Sveriges Lärare samma vecka som lärarutbildningsutredningen.

Tidningen Vi lärare gjorde en sammanfattning av undersökningen som bland annat visar på att hat, hot och kränkande kommentarer ökat och har en koppling till just dessa aspekter.

 I ett pågående forskningsprojekt om hbtqi+-ungdomars levda erfarenheter av mobbning framkommer också att ökad utbildning behövs. Ungdomarna menar att mer kunskap på lärarutbildningen skulle få gynnsamma effekter på förmågan att ge stöttning, skapa trygga skolklimat och motverka mobbning. Som en deltagare uttryckte det: ”att synliggöra olika identiteter hade räddat liv” som en målsättning för att fler genom undervisning och visad förmåga att förankra värdegrunden kan bidra till tryggare skolklimat och mindre utsatthet för mobbning.

Sammanfattningsvis är det tydligt att lärarutbildningen behöver ge mer och inte mindre kunskap och verktyg till framtida lärare att undervisa i värdegrundsfrågor, demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, sexualitet, identitet och relationer, samt för att kunna beakta ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv och förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling.

Att ta bort dessa examensmål riskerar att dessa undervisningsmoment bortprioriteras i en lärarutbildning som redan möter omfattande utmaningar när det kommer till resurser för lärarledd undervisning. Dessutom kommunicerar det till lärarutbildare, lärarstudenter, lärare och skolverksamheten att dessa områden inte ses som relevanta, något som riskerar att ytterligare öka hatretorik, kränkningar och mobbning i skolan.

Camilla Forsberg, fil.dr och docent i pedagogik 

Emilia Åkesson, fil. dr pedagogik, postdoktor i genusvetenskap

Karin Gunnarsson, docent i pedagogik 

Robert Aman, biträdande professor i pedagogik

Jenny Bengtsson, fil. dr pedagogiskt arbete och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap

Lotta Björkman, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik

Eva Bolander, fil.dr och universitetslektor i pedagogiskt arbete 

Klara Dolk, lektor i förskoledidaktik

Elisabeth Eriksson, fil. dr och universitetslektor i pedagogik

Lisa Ferm, fil. dr i sociologi

Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap

Siri Hedenström, grundskollärare

Magdalena Hulth, doktorand i förskoledidaktik

Marie Hållander, docent i pedagogik 

Malin Kallio Svenblad, lärare och specialpedagog

Signe Krantz, Förbundsordförande Transammans

Tina Lidström, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik

Anne-Li Lindgren, professor i Barn- och ungdomsvetenskap

Anna Lindholm, gymnasielärare

Anna Lindqvist, verksamhetschef, Organisationen MÄN

Magnus Loftsson, leg. psykolog och forskningsledare Stiftelsen Friends

Lisa Malmberg, socionom 

Tove Mattsson, universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik

Veronika Muchitsch, fil. dr, universitetslektor i genusvetenskap

Lisa Nordlund, leg psykolog och doktorand i psykologi

Mimmi Norgren Hansson, fil. dr religionsvetenskap, postdoktor i pedagogiskt arbete 

Maria Olson, professor i ämnesdidaktik

Mikael Persson, universitetslektor i pedagogik

Lina Rahm, docent i historiska studier av teknik, vetenskap och miljö med inriktning mot pedagogik

Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete

Klas Roth, professor i pedagogik

Linn Sandberg, docent i genusvetenskap

Eva Silfver, professor i pedagogik 

Jennie Sivenbring, fil.dr. och docent i Barn- och ungdomsvetenskap 

Björn Sjögren, fil.dr universitetslektor i pedagogik

Anna Sparrman, professor i Barn

Lars Wallner, fil. dr och docent i pedagogiskt arbete

Sofia Österborg Wiklund, fil. dr i pedagogik

38 forskare, lärare, socionomer och psykologer

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv