Hot mot den akademiska friheten behöver konkretiseras i förbundets verksamhetsinriktning för att inte riskera att ”mynna ut i snömos”, skriver SULF vid Stockholms universitet i en motion till årets kongress.
Som det är nu lyfts hotad akademisk frihet fram på en för abstrakt analysnivå, säger Stephan Baraldi, ordförande för SULF Stockholm.
– Snömos är kanske ett för djärvt ord. Men ibland saknas de reella problem som finns redan nu eller som kommer att utvecklas om vi inte jobbar skarpt med den här frågan nere på golvet.
”Snömos är kanske ett för djärvt ord. Men ibland saknas de reella problem som finns redan nu eller som kommer att utvecklas om vi inte jobbar skarpt med den här frågan.”
Stephan Baraldi
Förbundet behöver slipa på sina strategier kring att värna akademisk frihet. Utan faktiska exempel på vad hoten mot denna kan leda till, blir det svårare att ta fram konkreta strategier, fortsätter han.
– För oss som jobbar aktivt ute i verksamheten, varför är det viktigt för oss och vad kan hända om vi inte jobbar med den här frågan?
Lönesättande samtal är ett annat ämne som flera motionärer tar upp. Lokalföreningen vid Lunds universitet beskriver hur arbetsgivaren har all makt över lönesättningen och att fackets inflytande är försvagat. Därför vill man att förbundet ska motverka lönesättande samtal genom att arbeta för införandet av ett veto mot modellen på lokal nivå.
”Medlemmarna känner sig övergivna och lämnar oss medan vi upprätthåller ett system som framstår som en teater för många”, skriver man i sin motion.
Lokalföreningarna vid Linköpings och Umeå universitet beskriver hur lönesättande samtal som modell slukar resurser, underminerar facket och leder till en ”ensidig process från arbetsgivarens sida”.
– Facket har förhandlat bort sitt starkaste kort. Både för mig personligen och utifrån vad jag hör från andra medlemmar, upplevs det som att man nästan alltid är missnöjd. Även om man lyckas få en bra lön vet man inte riktigt varför, säger David Rule, ordförande för SULF Linköping.
De båda lokalfacken vill att SULF tar beslut om att arbeta för att få till en ny lönerevisionsmodell. Hur en sådan bör se ut har man medvetet valt att inte ta upp i sin motion, säger David Rule.
– Men vi kan tänka oss vissa egenskaper som ett sådant system ska ha. Det ska vara transparent så att man inte sitter där och saknar en massa information man skulle ha behövt. På något sätt ska vi utnyttja vår kollektiva makt, för varför ska vi annars ha facket?
Kongress vart tredje år
21-21… november pågår SULF:s kongress. Förra gången, 2021, var den digital. I år samlas man i Waterfront hotels lokaler i Stockholm.
54… motioner har kommit in totalt. Inför senaste kongressen 2021 var det 51.
13… motioner har lokalföreningen i Uppsala lämnat in, vilket är flest. SULF:s doktorandförening och lokalföreningen i Umeå står bakom nio motioner var.
Sedan senaste kongressen 2021 har krig och konflikt präglat världen, påpekar flera motionärer. Michaël Le Duc, SULF vid Mälardalens universitet, vill att förbundet undersöker hur lärosätena bör förhålla sig till att samarbeta med diktaturer. Motionen är inlämnad utifrån en enskild medlems önskan.
– Vi har krig i Europa, i Mellanöstern och flera andra laddade konflikter i världen. Det är inte så lätt att få igenom utredningar men man skulle kunna lyfta att man tar fram ett underlag till hur universiteten ska förhålla sig till samarbeten med diktaturer, säger Michaël Le Duc.
”Det är inte så lätt att få igenom utredningar men man skulle kunna lyfta att man tar fram ett underlag till hur universiteten ska förhålla sig till samarbeten med diktaturer.”
Michaël Le Duc
Sex medlemmar vid Umeå universitet motionerar specifikt om konflikten i Gaza. De vill att förbundet verkar för en vapenvila, bland annat genom att förespråka att lärosätena bojkottar samarbeten med Israel. Man vill också att SULF tar ställning för akademisk frihet och ”rätten till liv” i Palestina.
– Helt enkelt göra det tydligt att den typen av målmedveten kampanj som Israel utför i Gaza där man bombar samtliga universitet och skolor, är helt oacceptabel, säger Petter Ericson som undertecknat motionen.
Utöver det bör förbundet på olika sätt bidra till en återuppbyggnad av akademin i Palestina när konflikten är över, skriver de. Petter Ericson är besviken över att SULF tagit ställning för Ukraina men inte när det kommer till situationen i Gaza.
– Det är bra att man har gjort så i relation till Ukraina men det är bedrövligt att man inte gör det i andra konflikter. För mig är det tydligt att geopolitisk hänsyn tas på ett sätt som jag inte tycker är rätt. Då pratar jag för mig själv, säger han.
Doktorander med huvudsaklig anställning utanför lärosätena blir ett annat ämne för kongressombuden. Helene Degerman, industridoktorand på Rise, ett par andra medlemmar vid Rise samt SULF i Linköping har lämnat in en motion där man vill att förbundet ser över olika villkorsproblem för den gruppen doktorander.
– Det är känt att industridoktorander har svårt att få sin doktorandtid, då det är många andra saker som drar hos deras vanliga arbetsgivare, säger Helene Degerman.
Om arbetsgivaren av någon anledning till exempel inte längre vill betala för doktoranden, hamnar hen i ett utsatt läge, beskriver hon.
– Om vi säger att doktoranden har jobbat länge med studierna och varit på en arbetsplats bara för att doktorera, hamnar den i ett läge där den har gjort uppoffringar men riskerar att inte kunna slutföra och få ut sin doktorsexamen.
Helene Degerman vill också att SULF tar fram råd och rekommendationer för doktorandgruppen samt ser över om det behövs tilläggsavtal kring finansiering och anställningstrygghet.
Charlotte Lindgren, medlem vid Uppsala universitet, har lämnat in en motion om SULF:s demokratiska processer. Specifikt vill hon att personer som väljs in som nya styrelseledamöter i SULF ska gå igenom utbildning i föreningsdemokrati.
– Nyvalda personer kan ha lite olika bakgrund, och då pratar jag absolut inte bara om invandrarbakgrund. I Sverige rent allmänt är föreningslivet inte detsamma som för kanske 10–20 år sedan. Det kommer in människor som inte är så vana vid hur man gör i en förening och vilka regler eller principer som gäller, säger hon.
”I Sverige rent allmänt är föreningslivet inte detsamma som för kanske 10–20 år sedan. Det kommer in människor som inte är så vana vid hur man gör i en förening och vilka regler eller principer som gäller.”
Charlotte Lindgren
Förbundskansliet bör också få i uppgift att utforma och uppdatera den här typen av utbildningar. Den utbildning som nu erbjuds är inte tillräcklig, säger Charlotte Lindgren.
– Den behöver förtydligas och uppdateras, kanske inte kontinuerligt men lite oftare än vad man gör nu.
Bland andra motioner syns ett förslag från SULF:s doktorandförening samt SULF i Uppsala och Lund om att nästa kongress görs tvåspråkig, så att handlingar och tolkning erbjuds på engelska. Lokalföreningen vid Göteborgs universitet anser att förbundet borde bli bredare, och välkomna fler yrkesgrupper. Stadgarna bör ändras så att SULF blir ett förbund för ”all högskolepersonal med akademisk examen, som arbetar med att genomföra eller stötta utbildning, forskning och samverkan”, skriver man.
Flera motionärer tar upp frågor kring hbtqi. Lokalföreningarna i Linköping och Umeå vill att förbundet startar utbildningar för förtroendevalda i hbtqi-frågor och ser över om det går att hbtqi-certifiera kansliet. I en annan motion vill SULF i Uppsala se förbundet arbeta för att lärosätena ska utbilda sina anställda i hur de ska ge stöd till hbtqi-personer.
På kongressen väljs även en ny förbundsstyrelse. Enligt valberedningens förslag vill nuvarande förbundsordförande Sanna Wolk bli omvald. Om samtliga på listan väljs innebär det att hälften av de 20 ledamöterna blir nya. En av dem som då blir ny i styrelsen är Linda Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, som tidigare suttit i doktorandföreningens styrelse.
Hon har blivit nominerad som styrelseledamot men vet inte av vem.
– Det känns som en stor ära. Att det ska finnas doktorander i styrelsen är bra och viktigt, eftersom doktoranderna är en stor del av SULF:s medlemmar.
Linda Eriksson
Doktorand vid Örebro universitet
Linda Eriksson har varit doktorand i fyra år och satt tidigare i Örebros universitetsstyrelse. Hon har svårt att välja ut vilken den viktigaste fackliga frågan är.
– Det är många. Men den nuvarande lagstiftningen för uppehållstillstånd påverkar de ganska många internationella doktorander som finns i landet, både under och efter doktorandtiden. Att vi lägger pengar på att utbilda doktorander som sedan inte får vara kvar i landet är jättekonstigt, säger Linda Eriksson.
