Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Våga fråga om kollegan är utsatt för våld av sin partner

Din kollega presterar långt under sin nivå och håller sig undan på lunch­rasten. Ibland försvinner hen oförutsett en halvdag. Sambon ringer ständigt. Något är inte som det ska.

25 mars, 2024
Illustration av två kollegor som samtalar.

Vad kan jag som chef eller arbetskamrat göra om jag misstänker att en kollega utsätts för våld från sin partner?
– Fråga. Den som är utsatt tar inte illa upp. Tystnaden är värre. Om du frågar så bryter du också normaliseringen. Det kan vara fröet till att den våldsutsatta så småningom klarar av att lämna relationen.

Sara de Blanche_fix
Sara de Blanche

Teamledare på enheten mot våld i nära relation i Trollhättan stad

Det säger Sara de Blanche som är teamledare på enheten mot våld i nära relation i Trollhättan stad, som under flera år i rad utnämnts till främst i Sverige på att motverka våld i nära relation. Hon konstaterar att arbetsplatsen påverkas av våldet.
– Forskning visar att produktionen sjunker både för förövare och den utsatta. Förövare använder arbetsplatsens resurser – som telefon eller mejl – för att på arbetstid kontrollera sin partner. Och den utsatta kan ha sömnbrist, koncentrationssvårigheter eller hög sjukfrånvaro, säger hon.

Drygt 50 procent av alla som utsatts för våld i nära relation uppger att deras arbetsförmåga påverkas. Och vid utsatthet för våld ökar både mäns och kvinnors sjukfrånvaro med 20 procent. Med tanke på att var fjärde kvinna och var sjätte man utsatts blir förlusterna betydande, ekonomiskt sett.

Arbetsplatsen är samtidigt som regel en frizon, en arena som förövaren inte har kontroll över. Kollegor och chefer kan stötta och bidra till att bryta våldsutsattheten.
– Alla utsatta visar inte tecken på att något är fel. Fråga alla vid medarbetarsamtalen, det är mitt främsta råd. Det är oftast på det viset som våld i nära relation upptäcks på en arbetsplats. Men det finns vissa signaler, och vid misstanke bör man berätta vad man sett och ställa en öppen fråga om hur kollegan har det.

Alla utsatta visar inte tecken på att något är fel. Fråga alla vid medarbetarsamtalen.

Några tecken kan vara att kollegan presterar sämre, sjukskriver sig ofta eller har ofta annan korttidsfrånvaro. Hen drar sig kanske tillbaka, pratar inte om sitt privatliv och deltar inte i aktiviteter som ordnas efter arbetstid. Får ofta telefonsamtal från förövaren, eller oanmälda besök. Måste ibland plötsligt lämna arbetsplatsen. Om fysiskt våld förekommer kan hen ha ovanligt mycket smink.

Men det gäller att skaffa kunskap. Våld är inte alltid fysiskt. Det finns olika slags våld, och olika reaktioner på våldet. Det är också vanligt att år av bortförklaringar och bagatelliserande inneburit att den utsatta inte ens uppfattar sig själv som utsatt.

Bemötandet är avgörande.
– Bekräfta. Ifrågasätt inte. I en sådan situation ska hen inte behöva försvara sig. Prata inte illa om partnern, hen ska inte behöva försvara sin partner heller. Och om din kollega förnekar våld ska hen inte tvingas att ”erkänna”. Acceptera det, och förmedla samtidigt att du är orolig och att det finns hjälp att få, säger Sara de Blanche.
– Den som tar det första samtalet ska omedelbart lämna vidare till närmaste chef eller till hr som kan se till så att den våldsutsatta får den hjälp hen behöver – exempelvis av företagshälsovården eller en kvinnojour.

Det underlättar om arbetsgivaren har en handlingsplan. Annars finns ett antal länkar på Jämställdhetsmyndighetens webbplats, till stöd för såväl utsatt som förövare.

Tänkt på detta:

  • Prata enskilt. Berätta om din oro och erbjud hjälp. ”Jag såg, jag hörde, jag märkte.”
  • Lyssna. Visa stöd, praktiskt och känslomässigt.
  • Förtydliga att våld aldrig är okej. Använd ord som ”det låter inte okej”, ”så får man inte göra”, ”vi ska behandla varandra väl”.
  • Förmedla hopp. Informera om vart hen kan vända sig, hjälp eventuellt till med kontakt.
  • Var medveten om att det tar tid för en våldsutsatt att lämna.
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023