Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Så integrerar du hållbar utveckling i din undervisning

Illustration: Nils-Petter Ekwall

Hållbar utveckling är ett ämne som lätt kan göras både för enkelt och för svårt. Men i första hand behöver det börja diskuteras, även om det som lärare innebär att man lämnar sin comfort zone.

Alla studenter som examineras från Karolinska institutet ska under sin utbildning konfronteras med frågeställningar kring hållbar utveckling och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Det är en del i KI:s klimatstrategi.

Hanna Karlsson är docent i toxikologi och arbetar tillsammans med Sara Widén, som är psykolog och lärare på psykologprogrammet och fysioterapeut­programmet, med att stärka KI:s lärare i hållbarhetsfrågor.
– Framför allt håller vi work­shops för lärare, berättar Hanna Karlsson.

Hanna Karlsson_fix
Hanna Karlsson

Docent i toxikologi vid Karolinska Institutet

Målet är att få in hållbar utveckling och klimat som en självklar del i universitetets utbildningar, både som separata kurser men också integrerat i olika delkurser.
– Vi brukar säga att man utgår från alla 17 globala mål, då får vi en helhet. Sedan är det viktigt att fokusera extra på de mål som rör biosfären då de är grunden för hela vår existens och det är just dessa vi har svårt att nå i Sverige.

Hållbar utveckling är ett komplext område. De globala målen innefattar allt från att utrota fattigdom och minska ojämlikheten till att bekämpa klimatförändringarna och skapa hållbara städer och samhällen.

Hanna Karlsson menar att det är viktigt att diskutera att vi överträder flera planetära gränser – miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden där forskare försöker definiera gränsvärden som inte bör överskridas av mänskliga aktiviteter, inom exempelvis färskvattenanvändning, artutdöende och förlust av ekologiska funktioner.

Lägg till ett uppskruvat samhällsklimat där katastrofala nyheter om klimatkrisens effekter varvas med debatter om det är rimligt för oss svenskar att flyga på semester eller inte så kan det vara svårt att veta var man som lärare ska börja.

Eller undervisar man kanske redan om hållbarhet?
– Vissa tror fortfarande att hållbarhetsfrågor mest handlar om sopsortering medan andra undervisar om det utan att ens tänka på det. Det finns en utmaning att visa vad det kan vara, eller var man ska börja. Det kan lätt kännas övermäktigt och svårt att komma vidare.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Magnus Sanberg

Deltagare i medicinska fakultetens arbetsgrupp för utbildning och forskning för hållbarhet vid Lunds universitet

Det säger Magnus Sandberg som deltar i medicinska fakultetens arbetsgrupp för utbildning och forskning för hållbarhet vid Lunds universitet.

Enligt fakultetens handlingsplan ska alla studenter och forskarstuderande få grundläggande kunskap kring hållbar utveckling och hållbarhet ska ingå i alla utbildningar på alla nivåer och i alla ämnen.
– Bara att definiera begreppet kräver en del jobb. Och för att lösa hållbarhetsutmaningarna, som är komplexa, behövs många kompetenser – bland annat empati, kritiskt tänkande, och förmåga att se flera perspektiv, samarbeta, medla och kompromissa, säger Magnus Sandberg.

För ett par år sedan tog fakulteten fram en handlingsplan för att integrera hållbarhet i undervisningen.
– Men den var lite svår att jobba efter, den var ganska övergripande och ambitiös, och arbetsgrupperna som stod med i den fick inget mandat och ingen budget.

Nu jobbar Magnus Sandberg främst med att få igång ett engagemang bland de som har mandat att bestämma saker, som till exempel programdirektörer.
– Vi hade ett årsmöte i ett nätverk som heter U21 Health Sciences Group med temat klimat och hälsa. Där blev det väldigt tydligt att det finns jättemycket att göra inom vårt område, hur ser vi till exempel på hälsa i relation till värmeböljor? Det blev en väckarklocka för många, det blev väldigt bra med en konferens kring detta.

Ser du någon risk med att det mest blir prat kring frågorna?
– Min känsla är att det är bra med prat. Innan var det inte ens det. Det ökar sannolikheten att det händer något. Det blir en rörelse, ett större engagemang som kommer både uppifrån och nerifrån.

Hanna Karlssons huvudsakliga råd för att komma igång är att gräva där man står och vara öppen för att lära sig nya saker.
– Vi tycker att man ska börja med att analysera sitt utbildningsprogram, hur kan vi jobba utifrån vår profession?

Många lärare upplever att det är svårt att lämna sin vanliga comfort zone och sitt ämne, där de är proffs. Det kan även bli värderingsstyrda diskussioner som man inte är van vid. Men man behöver inte säga vad som är rätt eller fel, man kan utgå från fakta.

Hanna Karlsson och Sara Widén brukar ge exempel på övningar, där man till exempel börjar med att analysera hur det går med arbetet globalt.
– Det ger en bra bild även av hur Sverige ligger till, och att vi är bra på vissa grejer här men sämre på andra. Då får man upp ögonen för utmaningarna.

Hur kommer man runt att man inte själv är expert i ämnet?
– Man kan ta in föreläsare, från sitt eget universitet eller internationella ”superlärare” som lagt upp bra digitalt material på nätet som man sedan kan diskutera utifrån, säger Hanna Karlsson.

Hon och Sara Widén tipsar exempelvis om materialet som finns på webbplatsen för FN-kampanjen Global goals for Sustainable Development.

Hon tillägger även:
– Samtidigt behöver ledningen vara medveten om att det här arbetet inte kommer gratis, vissa lärare och program har kommit långt men man kan också behöva ge lärare tid att lära sig mer.

Hanna Karlsson, som är verksam vid institutet för miljömedicin på KI, berättar att mödan med att få in hållbarhetsfrågorna i undervisningen har betalat sig för henne.
– Jag får så mycket tillbaka av studenterna som jag undervisat. Jag har aldrig varit så stolt som när någon student berättat i utvärderingen att kursen ändrat hens sätt att se världen. Min målbild är att när man träffar vilken student som helst på KI och börjar diskutera, så ska det vara uppenbart att den har kunskap om frågorna och vill vara del av lösningen.

Hon säger även att arbetet med hållbarhetsfrågorna hjälper henne själv.
– Det är väldigt roligt att dela arbetet med en psykolog, eftersom en stor del i utmaningarna med hållbar utveckling handlar om att det är svårt för oss människor att ändra beteende. Och att engagera sig i frågan, och göra vad man kan där man står, det hjälper även mot egen klimatångest.

Fyra tips från Hanna Karlsson

  1. Lärare måste få tid till att vidareutbilda sig! Jag har själv gått digitala kurser från SDG Academy och från Center for sustainable healthcare.

  2. Lär av varandra! Prata med andra lärare som kanske kommit längre och tipsa varandra om övningar som funkar.

  3. Fokusera på lösningar och inspirerande exempel! Att undervisa för hållbar utveckling handlar om kunskap men även om att bidra till att studenterna vill arbeta för en hållbar utveckling.

  4. Ta vara på studenternas intresse och låt dem påverka kursinnehållet!

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023