Så integrerar du hållbar utveckling i din undervisning

Det säger Magnus Sandberg som deltar i medicinska fakultetens arbetsgrupp för utbildning och forskning för hållbarhet vid Lunds universitet.

Enligt fakultetens handlingsplan ska alla studenter och forskarstuderande få grundläggande kunskap kring hållbar utveckling och hållbarhet ska ingå i alla utbildningar på alla nivåer och i alla ämnen.
– Bara att definiera begreppet kräver en del jobb. Och för att lösa hållbarhetsutmaningarna, som är komplexa, behövs många kompetenser – bland annat empati, kritiskt tänkande, och förmåga att se flera perspektiv, samarbeta, medla och kompromissa, säger Magnus Sandberg.

För ett par år sedan tog fakulteten fram en handlingsplan för att integrera hållbarhet i undervisningen.
– Men den var lite svår att jobba efter, den var ganska övergripande och ambitiös, och arbetsgrupperna som stod med i den fick inget mandat och ingen budget.

Nu jobbar Magnus Sandberg främst med att få igång ett engagemang bland de som har mandat att bestämma saker, som till exempel programdirektörer.
– Vi hade ett årsmöte i ett nätverk som heter U21 Health Sciences Group med temat klimat och hälsa. Där blev det väldigt tydligt att det finns jättemycket att göra inom vårt område, hur ser vi till exempel på hälsa i relation till värmeböljor? Det blev en väckarklocka för många, det blev väldigt bra med en konferens kring detta.

Ser du någon risk med att det mest blir prat kring frågorna?
– Min känsla är att det är bra med prat. Innan var det inte ens det. Det ökar sannolikheten att det händer något. Det blir en rörelse, ett större engagemang som kommer både uppifrån och nerifrån.

Hanna Karlssons huvudsakliga råd för att komma igång är att gräva där man står och vara öppen för att lära sig nya saker.
– Vi tycker att man ska börja med att analysera sitt utbildningsprogram, hur kan vi jobba utifrån vår profession?

Många lärare upplever att det är svårt att lämna sin vanliga comfort zone och sitt ämne, där de är proffs. Det kan även bli värderingsstyrda diskussioner som man inte är van vid. Men man behöver inte säga vad som är rätt eller fel, man kan utgå från fakta.

Hanna Karlsson och Sara Widén brukar ge exempel på övningar, där man till exempel börjar med att analysera hur det går med arbetet globalt.
– Det ger en bra bild även av hur Sverige ligger till, och att vi är bra på vissa grejer här men sämre på andra. Då får man upp ögonen för utmaningarna.

Hur kommer man runt att man inte själv är expert i ämnet?
– Man kan ta in föreläsare, från sitt eget universitet eller internationella ”superlärare” som lagt upp bra digitalt material på nätet som man sedan kan diskutera utifrån, säger Hanna Karlsson.

Hon och Sara Widén tipsar exempelvis om materialet som finns på webbplatsen för FN-kampanjen Global goals for Sustainable Development.

Hon tillägger även:
– Samtidigt behöver ledningen vara medveten om att det här arbetet inte kommer gratis, vissa lärare och program har kommit långt men man kan också behöva ge lärare tid att lära sig mer.

Hanna Karlsson, som är verksam vid institutet för miljömedicin på KI, berättar att mödan med att få in hållbarhetsfrågorna i undervisningen har betalat sig för henne.
– Jag får så mycket tillbaka av studenterna som jag undervisat. Jag har aldrig varit så stolt som när någon student berättat i utvärderingen att kursen ändrat hens sätt att se världen. Min målbild är att när man träffar vilken student som helst på KI och börjar diskutera, så ska det vara uppenbart att den har kunskap om frågorna och vill vara del av lösningen.

Hon säger även att arbetet med hållbarhetsfrågorna hjälper henne själv.
– Det är väldigt roligt att dela arbetet med en psykolog, eftersom en stor del i utmaningarna med hållbar utveckling handlar om att det är svårt för oss människor att ändra beteende. Och att engagera sig i frågan, och göra vad man kan där man står, det hjälper även mot egen klimatångest.