Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Europeiskt forskningsprojekt ledde till verktyg mot genusbaserat våld

EU-projektet Unisafe, som handlar om genusbaserat våld inom akademin, avslutades nyligen. Syftet är att bidra till institutionella förändringar inom högre utbildning genom att förbättra, utbilda och inspirera, säger projektledaren Sofia Strid.

Forskare från nio länder vid tio europeiska lärosäten drev det treåriga projektet Unisafe som formellt avslutas i januari 2024. Ett av lärosätena var Örebro universitet, med Sofia Strid som projektledare.

Unisafe handlar om att motverka genusbaserat våld, något som definieras som fysiskt, ekonomiskt, psykiskt eller sexuellt våld, förklarar Sofia Strid som numera jobbar vid Göteborgs universitet.

Sofia Strid

Projektledare Unisafe

Två tredjedelar utsatta

En delstudie inom projektet, som Universitetsläraren skrivit om tidigare, visar att närmare två tredjedelar, 62 procent, av de 42 000 studenter och anställda vid 46 universitet och högskolor i 15 europeiska länder som agerat respondenter har utsatts för genusbaserat våld i någon utsträckning.

Av dessa anger 57 procent att de utsatts för psykiskt våld och 31 procent att det handlar om sexuella trakasserier. Men 6 procent har också utsatts för fysiskt våld, samtidigt som 3 procent anger att det rört sig om sexuellt våld.

Inom projektet har forskarna kartlagt ramverk och policyer för genusbaserat våld. Man har också intervjuat utsatta samt utfört ett antal fallstudier vid europeiska lärosäten. Totalt innefattas universitet och högskolor i 27 EU-länder, samt i Storbritannien, Serbien, Turkiet, Kanada och USA.

Material för att motverka

I samband med att Unisafe avslutas presenterar forskarna bakom projektet en verktygslåda för att motverka genusbaserat våld. Lådan baseras på forskningsresultaten och har tagits fram genom att testa materialet på workshops vid de olika europeiska lärosätena.
– Så det är inte bara projektets forskare som har arbetat fram verktygen utan vi har gjort det tillsammans med universiteten, säger Sofia Strid.

Verktygslådan består av en kunskapsbas med fakta om genusbaserat våld. Den innehåller också en överblick över de olika policyer som finns vid de 48 lärosäten som ingår i studien. Utöver det finns ett antal goda exempel för att man ska kunna hitta inspiration hos varandra, beskriver Sofia Strid.

Utöver det består lådan av utbildningsmaterial för studenter och lärare, handlingsplaner och rekommendationer samt en guide för hur lärosätena ska utforma en policy och implementera verktyg för att motverka genusbaserat våld. Här finns strategier för att ta sig igenom olika typer av svårigheter vid implementering. Som till exempel att ledarskapet inte stödjer arbetet eller att det är baserat på eldsjälar som driver det framåt på frivillig basis, säger Sofia Strid.
– Bedömningsverktyget används av lärosätet och visar var dess styrkor och svagheter finns, medan guiden visar hur man kan utforma, implementera, övervaka och utvärdera en policy som kan reducera genusbaserat våld.

Får pengar för tre år till

Efter att Unisafe, som finansieras av EU:s Horisont 2020, nu tar slut har forskarna fått 15 miljoner kronor till från EU-kommissionen för en uppföljning. I mars startas det nya projektet Gendersafe upp, som bland annat går ut på att utbilda i det framtagna materialet.
– Vi ska bygga vidare på kunskapen och verktygen som producerades i Unisafe och jobba tillsammans med beslutsfattare och forskningsorganisationerna för att kunna använda materialet. Så att allt det vi har producerat i Unisafe ska kunna ha en impact på riktigt.

Efter att ha jobbat med utvalda universitet inom Unisafe ska man nu ta sig ut i ännu fler, säger Sofia Strid.

Vad handlar det om?

I projektet Unisafe deltar tio universitet från nio olika länder. Från Örebro universitet medverkar Sofia Strid samt forskarna Liisa Husu och Jeff Hearn. Och från Göteborgs universitet medverkar Hans Ekbrand och Fredrik Bondestam.

Unisafe består av en kartläggning av lagar och policyer i 27 EU-länder samt Storbritannien, Serbien, Turkiet, Kanada och USA.

Därefter gjordes en enkätundersökning bland 46 universitet, högskolor och forskningsorganisationer i 15 av länderna.

Av enkäten framgår att närmare två av tre svarande hade erfarenhet av genusbaserat våld i någon form. Ungefär var tionde hade rapporterat det inträffade.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023